Öppningskalas i Riddarholmskyrkan

Idag står det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan får lov att öppnas. Syftet med öppnandet är att man skall ta ett DNA-prov på honom för att fastställa släktskapet med Birger Jarl. Lite sent för ett faderskapstest kan man tycka. Men samtidigt kan jag förstå att man tvivlar för de är inte särskilt lika varandra.
     

Fadern



Sonen


Men ändå, vad skall man göra åt det om det nu visar sig att de faktiskt inte alls var släkt? Kräva tillbaka barnbidraget och betala ut det retroaktivt till de egentliga föräldrarna? Det måste bli en hel del pengar med tanke på hur mycket ränta det hinner bli på 800 år. Dessutom tar det nog ganska lång tid att leta fram hur stort barnbidraget var då och att räkna ut hur många örtugar det går på en SEK omräknat i dagens pengavärde.

Dessutom är det väl högst troligt att Magnus Ladulås riktiga föräldrar, om det nu inte var herr och fru Jarl, är döda sedan länge. Då måste man söka upp deras arvingar och kanske gräva upp ännu fler gravar. Eller kontakta Hans Fahlén i ”Spårlöst”.

Nej man får innerligt hoppas att det visar sig att DNA-provet matchar precis.

Sedan tidigare är det beslutat att även Karl XII sarkofag i Riddarholmskyrkan får öppnas. Syftet med den öppningen lär vara att undersöka kulan han dödades med. Det är tydligen SÄPO som legat på för att i deras alltmer desperata jakt hoppas kunna fastställa att det är en kula från samma vapen som dödade Olof Palme.

Kram
Agneta


Kändisskap

Finns det fortfarande någon som tittar på Robinsson? Det finns det säkert och jag skall inte moralisera över det bara för att jag själv tröttnat för länge sedan. Och tydligen skapar programmet fortfarande rubriker i Aftonbladet m fl.
"Hade jag velat flasha brösten hade jag väl ställt upp i Paradise Hotel?" säger hon. Men å andra sidan: hade hon velat framstå som seriös så hade hon väl ställt upp i Debatt. Eller Antikrundan.

Jag tycker nog att man efter 140 säsonger med Robinson borde veta vad det innebär att vara med i den serien. Den som ger sig in leken får leken tåla helt enkelt.

Det fanns en tid då det fanns kändisar som både hade talang och var hetero.

Kram
Agneta

Uppdatering

Jag vill bara göra er uppmärksamma på att vad jag gjort under min bloggfrånvaro, i fall ni undrar. Bl a har jag firat jul, nyår och fredagskvällar samt tittat på Ivanhoe, väderleksrapporten och Ankor på tv precis som alla andra.

Däremot har jag inte tittat på Morden i Midsommer. Nej, där går definitivt min moraliska gräns. Morden i Midsommer tittar man på på sommaren. På tisdagar. Efter Allsången. På julen tittar man på Kommisarie Lynley. Och gamla dansfilmer med Fred Astaire. Att titta på Morden i Midsommer i mellandagarna är som att äta jordgubbar på nyårsafton. Sånt gör man liksom bara inte. Fy skäms SVT.

Därutöver har jag även varit på Gotland och handlat på Maxi, badat i Landskrona och spöat barnen i plump. Och så har jag förstås jobbat en del också. Och fått en privatchaufför som hämtar mig på morgonen och lämnar mig på kvällen. Det är en ofattbar lyx att få åka bil från dörr till dörr istället för att stå och frysa på tågperrongen varje morgon. Att jag dessutom tjänar nästan en timme per dag och att chauffören är en synnerligen behaglig och varmhjärtad person gör ju inte saken sämre. Den enda nackdelen med att inte åka tåg är att jag går miste om en stor inspirationskälla till bloggandet, nämligen METRO. Där finns alltid något att haka på. Men det är en överkomlig brist.

Men nu är julen obönhörligen slut och i morgon bitti börjar min lilla barnaskara skolan igen. Och alla kan de dölja sin entusiasm inför den stundande terminsstarten och ingen jublade över mitt förslag att redan idag plocka fram sina skolböcker och ögna igenom dem i händelse av att de glömt något under lovet.
Maken å sin sida har precis överlevt en förkylning medan hunden har färgat snön i trädgården gul. Dessutom tycks hon ha en löptid som är lika lång som ett avtal med Telia.

Kram
Agneta


Namnbyte?

Carola har släppt en julskiva i år! Vilken skräll!
I år samarbetar hon med Hank von Helvete. Hade jag hetat så så hade jag nog försökt byta namn. Men nu är ju han från Norge och där är det kanske fint att heta Hank.
Dessutom har han ju valt det namnet själv, för Hank heter egentligen något annat.

Kram
Agneta

Plötsligt Lucia

Nu när det bara är knappt tre timmar kvar av årets luciadag kan man våga sig på att sammanfatta den. Fast idag har det inte varit så mycket lucia i familjen. Hade planerat att stiga upp tidigt och titta på luciamorgon på tv, men orkade inte riktigt, eftersom vi hade "lussevaka" med goda vänner i gårkväll. Den tiden är förbi då man orkade med både lussevaka och luciamorgon, samma år.

Innan vi slog oss ner vid hemmets julbord med familjerna J och K så hade vi besökt luciacermonin i missionskyrkan. Det var första gången vi var på detta arrangemang, men definitivt inte sista. Tror aldrig jag varit med om ett bättre och vackrare och varmare luciatåg IRL. Sonen hade tillsammans med sin street dance kompis, blivit inringd för att, iklädd musöron och svans, åka rullskridskor mellan kyrkbänkarna, ett uppdrag de klarade med beröm godkänt, om jag får säga det själv. Men det som imponerade mest var sånginsatserna och det proffessionella upplägget av hela konserten. Det var ljus och levande lucior, sockerbagare och gospelsång, TRIAD och Spice Girls. Det enda som saknades var väl i så fall "Då går jag ner i min källare", men den fick jag å andra sidan höra i kväll då SVT repriserade "plötsligt i Vinslöv".

Man kan konstarera att även Vinslöv har förändrats en del sedan 2001 då filmen spelades in. Butiker som lagts ner, tillkommit eller bytt plats. Hus som rivits och byggts upp, och fåglar som har ställts ut, burats in och hoppat upp på pinnarna. Eller grenarna...

Kram
Agneta


På agendan

Tänk att det är december månad och jag har inte en enda lucka i min kalender fram till jul!

Som tur är finns det kreativa männsikor som gör egna kalendrar som man kan roa sig med i väntan på tomten. Inte för att jag direkt har svårt att få tiden att gå, så här i decembermörkret, men ändå. Det är väl ingen överdrift att påstå att december tillsammans med maj toppar listan över stressiga perioder i livet. Men jag skall inte klaga, det finns definitivt de som har det mycket värre.

Har ni tänkt på hur tyst det varit om svininfluensan på sistone? Det måste väl bero på att den är över nu och ingen mer kommer att bli smittad? För det kan väl inte ha något med Tiger Woods otrohetsaffärer eller Anna Ankas skilsmässa att göra?

Undrar vad hon skall göra på morgnarna nu? Hon kan ju inte gärna utföra samma tjänster på sin inhyrda dvärg som på Paul, för då måste hon ju ligga på golvet när hon gör det?
Googlade förresten på "dvärguthyrning" idag och fick två träffar. Googlar man på Anna Anka får man nästan två och en halvmiljon. Bonde-Roger däremot är nog glad bara han får till en endaste liten träff. Om man nu inte räknar ett parti bridge i bygdegården som en träff.

Men han bor ju fint så det kanske är tillräckligt som brudmagnet för den som inte kör Porsche, eller vad unga kvinnor av idag nu faller för.

Maken vill gärna ha en mercedes men är tveksam till att vi verkligen har råd. Själv anser jag definitivt att vi har råd med en merca, under förutsättning att vi nöjer oss med 1979 års modell vill säga.

När vi var barn hade vi en av 1977 års modell och den dög minsann åt oss.
Kram
Agneta

Jul igen

I tisdags var det den 1 december och då var det dead line för familjemedlemmarnas önskelistor, efter det datumet får inga ändringar eller tillägg göras. Likaså kan den som inte lämnat in någon önskelista till mig till det datumet inte heller räkna med några julklappar. Och i år är det bara den äldste som missat. Visst blev han lite besviken när han fick veta att han inte skulle få några julklappar, men jag lovade att han nästa år skulle få en extra fin fars-dags-present.

På barnens önskelistor, som jag printade ut igår, står, som jag tidigare nämnt, produkter som kräver laddare och trådlöst bredband, samt sådant som det görs reklam för på Nicelodeon.
Men allra överst på samtliga listor står skrivet, med min handstil, den här. Den tror jag nog skulle vara till nytta och glädje för oss alla. Men vett och etikett tänker du kanske, är det inte något de skall lära sig i hemmet? Jo, vars, det kan man tycka, men jag kanske inte riktigt fått med alla bitar, har kanske missat något. Och i ärlighetens namn är det inte riktigt mitt ämne. Kan knappt grunderna, lite som i franska, det kan jag inte heller lära ut, eftersom jag aldrig lärt mig det själv.

Apropå jul så läste jag att Anna Anka skulle hyra en dvärg till jul, för att glädja barnen. När vi var barn och våra föräldrar skulle glädja oss så tog de med oss till syföreningsauktion i bygdegården veckan innan jul. Och det tyckte vi var kul.

Nu var ju dvärgbeståndet i Kräklingbo väldigt dålig, redan då, så det fanns nog inte så många dvärgar att hyra. Men jag tror inte att det spelat någon roll, för de hade stridit mot deras moral, männsikosyn och ekonomiska prioriteringar att hyra in en dvärg. Och jag håller med, jag tycker inte att man skall hålla med egna dvärgar för uthyrning. Lika lite som man skall föda upp kaniner för uthyrning, med eller utan bur, för några veckor på sommaren.

Jag tycker å andra sidan inte att man skall hyra in levande Ankor från U.S.A. för att göra svensk teveunderhållning heller.

Kram
Agneta


God jul!

Samtidigt som Kalle Anka och hans vänner önskar en traditionsenlig jul i svt, klockan 15.00 på julafton, önskar Anna Anka och hennes vänner god jul i trean.

Det känns bra tycker jag, för då vet man i alla fall att det inte är hon som blir årets julvärd.

Undrar vem det blir. Med tanke på att Dolph Lundgren skall leda melodifestivalen kan vad som helst hända. Kanske blir det Skavlan, kanske Fredrik Lindström eller varför inte gruvtolvans gamle ordförande Lars Törnman, DET vore otippat.

Kram
Agneta


Varför satsade jag inte?

Om man kunde ha "bettat" på att Dolph Lundgren skulle vara programledare i Melodifestivalen 2010 så hade det nog gett minst 1000 gånger pengarna tillbaka.

Vad har han i svenska melodifestivalen att göra, han som inte ens är homosexuell.

Kram
Agneta

Stora bröst

-månaden är nu slut för i år och åtskilliga miljoner har samlats in till förmån för bröstcancerforskningen. Hela kampanjen toppades med en gala i Malmö arena i förrgår där vi fick ta del av många gripande berättelser och människoöden som griper tag om en och berör ända in i hjärteroten. Berättelseer om unga mödrar och fruar som får lämna jordelivet alldeles för tidigt då de faller offer för denna fruktansvärda sjukdom. Men förvånansvärt många berättelser får ett lyckligt slut då faktiskt 80% av kvinnorna övervinner sjukdomen, med livet i behåll men med många erfarenheter rikare och en helt annan syn på livet och med helt andra prioriteringar kan man tänka sig.

Varje gång jag ser sådana program tänker jag att jag har mycket att lära och lovar att bli en bättre människa, mamma, hustru, syster och vän. Ta vara på livet lite bättre helt enkelt. Ibland lyckas jag för ett tag, men så småningom trillar jag tillbaka i samma gamla hjulspår med gnäll, tristess och ytligheter. Därför är det bra att man då och då blir påmind om att inget är självklart och för evigt, så att man kan bli lite mer ödmjuk inför livet.

En annan sjukdom som sprider sig just nu är svininfluensan, som ökar lavinartat i Sverige för tillfället, med dubblet så många fall denna vecka jämfört med förra. Men nu på tisdag skall min älskade treklöver vaccineras och vilket år som helst är det min tur. Men man har i alla fall hunnit med att vaccinera prioriterade grupper, såsom sjukvårdspersonal, hjärtpatienter, mindre barn och Leksands ishockeylag.

Kram
Agneta


Hej igen!

Tillbaka i bloggvärlden igen efter ett alltför långt uppehåll. Att det blir allt glesare mellan blogginläggen har sin naturliga förklaring. Den främsta anledningen är att familjen numera endast har EN dator på fem personer. Att under dylika omständigheter tro att man skall få tillgång till datorn under den vakna delen av dygnet är naturligtvis en utopi.
Ett och annat facebook-inlägg kan man klämma in i samband med att användare växlas eller behöver gå på toaletten, men att blogga är inte att tänka på.

Men just nu spelar övriga familjen poker så då passar jag på att få mig en hedersstund med datorn.

Men jag har varit ledig i några dagar nu vilket varit en ganska behaglig sysselsättning. Det bästa är nog känslan av att kunna sova hur länge man vill, men ändå gå upp tidigt för man hinner med så mycket mer då. Eller att kunna läsa morgontidningen så länge man vill, för att sedan konstatera att de två minuter man ägnar åt den dagligdags räcker gott.

Och så har vi varit i Hässleholm några rundor. I Gallerian hade Röda Korset en insamling av gosedjur och när vi gick förbi såg dottern att i samlingen låg en likadan Alfons-Åberg-docka som hon hade och som aldrig lekte med. Därför bestämde hon sig för att åka hem och leta upp den och en rad andra gosedjur som heller inte fått hennes uppmärksamhet på evigheter för att lämna till insamlingen. Hennes bröder uppmuntrade initiativet då de kan tillräckligt mycket danska för att förstå det lustiga i att Alfons nu fått sällskap av en annan Alfons.
Förhoppningsvis blir hennes bidrag till glädje inte bara till Alfonsarna, utan även till barnhemsbarn i olika delar av världen.

Kram

Agneta


Nya vänner

Yngste sonen har nu blivit användare av facebook. Där är han bl a vän med sin mamma, bror och faster samt medlem i diverse fan clubar. Som Kizz' och Björn Ranelids.

Han är förresten nominerad till årets skåning. Ranelid, inte sonen. Fast för min del hade sonen och hans syskon och far gärna få blivit årets skåningar. Varje år. Själv tror jag mig inte vara kvalificerad för den tävlingen. Dessutom så tror jag inte att sådana titlar är bra för karriären. Man vet ju hur det gick för såväl Refat el Sayed som Hans Holmér när de valts till "årets svensk." Inte var det direkt så att det gav en skjuts i karriären precis.

Fast jag har inte hört något om den utmärkelsen på evigheter. Förmodligen har man slutat med att utse årets svensk, kanske just av den anledningen att det är förödande för karriären. Lite som att vinna Idol.

Kram
Agneta

GRATTIS!

I dag är det den 20 oktober vilket är en alldeles speciell dag. I alla fall om man heter Sibylla. Så jag kan tänka mig att det ätits namnsdagstårtor runt om i Sverige hela dagen då landets alla Sibyllor firat sin namnsdag. Fast förutom kungens mamma, som ju varit död i snart 40 år, och min storasysters docka vet jag faktiskt ingen som heter Sibylla.
Sibylla var egentligen ingen särskilt vacker docka om jag minns saken rätt. Min Lena var mycket, mycket sötare och hade långt brunt hår som man kunde kamma. Sibylla däremot hade bara en kalufs av stålull. Men som lekföremål fick hon duga ändå. Hon fyller för övrigt år i dag. Min syster alltså, inte Sibylla. Jag tror inte att Sibylla hade någon speciell födelsedag, utan hon fyllde nog år lite när vi tyckte det passade. Men namnsdag har hon i alla fall idag. Sibylla alltså, inte syrran. Lite synd tycker jag, hon kunde gott ha fått heta Sibylla. Det är unikt, nästan lika unikt att som människobarn bära ett grisnamn.

Men GRATTISKRAMAR till er båda!

Agneta

Hundväder

Förra helgen var det verkligen busväder här hos oss. Våra tappra gäster trotsade dock detta hundväder och promenerade hit trots storm och ösregn. Apropå hundväder så hade jag tidigare på dagen tagit mig en kort men oplanerad cykelutflykt till grannkvarteret. Jag var inte borta mer än 5 minuter eftersom jag snabbt fann vad jag sökte, men det räckte för att bli genomblöt inför festförberedelserna.

Jag tyckte att det var ganska oansvarigt av Tuva att lämna hemmet med tanke på att hon lämnade sina "valpar" alldeles ensamma hemma i korgen. Årets kull består av tre valpar, bjässen Joggingsko, lilla Sportstrumpa och unge herr Gosskalsong. Under förra helgens busväder gick hon ut i oktobermörkret för att hämta in även det självständiga lilla Vårtsvinet av plast, som sovit ute hela året och som nog egentligen tillhör förra kullen.

Men jag förstår henne, inte vill man väl att ens barn skall vara uteliggare.

Kram
Agneta

Nu har de kommit...

... Önskelistorna 2009.

Som vanligt innehöll den ett uppräknande av elektroniska prylar i 1000-kronorsklassen eller möjligen tillbehör till tidigare inköpta intjatade dylika prylar.

Att den kom så tidigt i år berodde på att jag bad barnen att lämna in sina anspråk  önskemål redan nu så att vi hinner få lånen beviljade i god tid innan jul.

Till barnens uppgifter hör att vika hela hushållets samlade tvätt, vilket inte uppskattas av någon mer än deras mamma. Så sist det skulle vikas erbjöd sig tjänstvilligt ene sonen att skriva sina syskons önskelistor medan de höll på med tvätten. Tiden går ju lite fortare om man samtidigt kan ägna sig åt intellektuellt arbete, d v s tänka ut och sedan diktera vad som skall stå på önskelistan.

Samme son erbjöd sig även tidigare i veckan att kakla tvättstugan för 1000:-. Jag var ganska skeptisk till förslaget, för att inte säga rent negativ, men han lämnade en väldigt bra garanti på sitt arbete. Om vi inte var helt nöjda så skulle vi få pengarna tillbaka.

Kram
Agneta


Plötsligt ett TV-tips

I kväll kl 18.00 tycker jag att hela världen skall titta på Sverige. Det tänker jag göra.

Kram
Agneta

Uppe med tuppen

Det är söndag morgon. Klockan är fem över halv sju och jag har redan varit uppe i 20 minuter. Det är inte så att jag ställt klockan på ringning för att jag skulle kunna gå upp och blogga och ta datorn i besittning innan någon annan hann före, vilket i och för sig inte är helt omotiverat. Nej det var bara så att klockan kvart över sex kände jag mig utvilad och sovnöjd. Att ligga kvar och invänta ny sömnperiod kändes ganska onödigt.

Gårdagskvällen var svåger med söner här och käkade tacos och såg fotboll. Jag tycker att det är irriterande att det inte finns något ord för en sådan sak som make/makas syskonbarn. Det finns ju svåger, svägerska, svärföräldrar o.s.v. men alltså inget för detta släktskapsförhållande. Att säga "min mans brorssöner" låter i  mitt tycke som om de inte har något släktskap med en alls, utan bara med maken, och jag bara med deras föräldrar och farföräldrar.

Kan någon komma på något bra ord så kan ni väl meddela mig och så kan vi hjälpas åt att lansera det i smyg?

Jag är inte överdrivet intresserad av fotboll, men slötittade lite på matchen igår samtidigt som jag spelade spindelharpan. Jag har ingen aning om vem som var bäst på plan, men mest imponerad blev jag av Zlatan som i intervjun direkt efter matchen fick frågan: "Vad tycker du om att ditt mål dömdes bort?" och på den svarade: "Jag tyckte inte att den var ute, men vi har en domare på planen och det är han som dömer."
Att svara så fem minuter efter att man förlorat en match som skulle ta en till VM, och där man fått ett mål bortdömt är imponerande. Nästan ett litet hjältedåd.

Kram
Agneta

HEJ!

Nu har det gått ett tag sedan sist. Så pass länge att några undrat "Har du slutat att blogga?" Och så finns det då den andra kategorin som med bestörtning undrat "Bloggar du fortfarande?" När jag ser deras blickar förstår jag att de lika gärna kunnat fråga "Kör du fortfarande med gengasbil?" För så omodernt har bloggandet blivit. Nu skall man twittra istället. Om man vill vara på.

Fast jag känner mig mest av just nu, för det är inte klokt vad trött jag är nuförtiden. Denna vecka har jag somnat till såväl "Livet i Fagervik" som "Bonde söker fru" och nu senast "Idol". Dock återuppstår jag igen vid 23-tiden och brukar då känna mig ganska alert. Till ingen nytta. För vem ställer sig och bakar eller putsar fönstrarna eller ringer en vän klockan elva på kvällen?

Nej, dete enda man kan göra är att blogga och hoppas att någon läser. Eller inte, för då vet de samtidgit hur ute jag är som fortfarande bloggar.

Kram
Agneta


Kärleksgnabb

Maken, även känd som "Produktchefen" är en fin, ja t o m älskvärd, människa. Han har bara ett fel. Han vill ha lyset släckt, medan jag vill ha så många lampor som möjligt tända. Jag får ont i huvudet annars och svårt att koncentrera mig. Men inte kan jag väl lämna honom för en sån sak?
Och vad skulle det bli av honom då?
Kanske blir han tvungen att larva sig i någon reklam för El-Giganten för att finansiera sin skilsmässa som en annan John Cleese.

Nej, det är klart att det inte skulle gå för sig. Det är bättre att vi tittar på tv i varsitt rum. Han på Discovery i lilla tv-rummet med lyset släckt och jag vid stora tv:n, så klart, tittande på Lyxfällan under lysrörets fasta sken.

Och så kan vi leva lyckliga i alla våra dar.

Kram
Agneta

Lite av varje

I fredags fick jag lön, lite tidigare än vanligt. Normalt sett brukar jag få lön två dagar efter de flesta andra. Det borde, rent teoretiskt innebära att min lön räcker två dagar längre än de flesta andras. Men här mina vänner har vi ett tydligt exempel på när teori och praktik inte stämmer överens.

För i måndags var det studiedag för barnen och mor i huset hade tagit semester dagen till ära. Det skulle firas med stadsbesök. Innan avfärden hade vi gjort en behovsanalys och utifrån den gjort en färdplan över vilka affärer som skulle besökas. "Stadiums skoavdelning" sa jag. "EB Games" sa småfolket. "Men där kan man väl inte handla skor" sa jag. "Nej vem har sagt att vi ska köpa skor, när det är en ny kontroll till Wii som vi behöver?" kontrade de.
Och så var den lönen investerad och klar. Och i förrgår var det föräldramöte. Fast det kostade förstås ingenting. Och man skall inte underskatta värdet av gratisaktiviteter. Som att ha en skendräktig hund. Det kostar inget.Fast det är förstås inte så roligt, snarare väldigt oroligt.

Och Mats Sundin slutar med ishockeyn. "Han är större än mig" kommenterade Börje Salming beskedet. Jag förstår hur han känner, förprecis så känner jag när jag tänker på Johan Glans.

Inte nog med det, för i morgon besöker Barack Obama trakterna, då stänger man av Öresundsbron. Men tänk om han hade velat åka över den. Kanske ta nånna bilder därifrån och mms:a till familjen?


Kram
Agneta




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0