IX
Kram
Agneta
Indiskret marknadsföring
Men eftersom jag lovat min kära M att jag skall göra reklam för dem före istället så kan jag nu berätta att jag i skrivande stund är inbokad på 4 gig så här långt.
Ett i Bjärnum och tre i Malmö, varav det första redan på torsdag. Övriga framträdanden är i april.
Så nu vet ni det.
Kram
Agneta
Inga vårtecken
Så istället tänkte jag, i kliamkterieförändringarnas tid, att ni istället kan få rapportera in ålderstecken till Glädjebloggen. Så kom igen! Kommentera mera!
Själv har jag precis blivit kallad till min första mamografi. Det är väl ett ålderstecken så gott som något? Snart bryter man väl lårbenshalsen också.
Kram
Agneta
Kärt barn har många namn
Kram
Agneta
Upp och ner, ner och upp
Om man skall säga något positivt om dagens väder så är det väl att jag slapp leta efter solglasögonen innan jag åkte till stan.
Väl i stan passade jag på att åka lite rulltrappa, det är så sällan det går. Det är inte så att det saknas rulltrappor i Hässleholm, det är bara det att de sällan fungerar. Men idag kunde man ta sig både upp och ner från Järnvägsstationen. Sist stannade den när jag var mitt i och jag blev stående i nästan 3 timmar innan den kom igång igen.
Kram
Agneta
TACK
Tack för det A-M & G!
Kram
Agneta
Arvssynd
Men å andra sidan var det ju inte Victoria, utan hennes föräldrar. Man skall ju inte behöva straffas för sina föräldrars dumheter. Fast mina föräldrar har ju aldrig gjort några dumheter. Det kommer mina barn att säga om sina föräldrar också. Och det får de ju gärna tro.
Kram
Agneta
Tips från coachen
Eftersom jag har folkbildande ambitioner med Glädjebloggen tänkte jag dela med mig av mina viktigaste livserfarenenheter under den gångna månaden.
1.Lämna inte en löptik ensam med en sackosäck.
2.Använd inte nagellacksbortagningsmedel för att ta bort smink från ögonen.
3.Om du håller en stegräknare i samma hand som tandborsten när du borstar tänderna så kan du, med skicklighet och rätt teknik få ihop ca 50 steg bara där.
Men jag kan ju inte sitta inne med alla svar, utan även jag har frågor som saknar svar. Som t ex: När kan man köpa Victoria och Daniel i 5000 bitar från Ravensburg?
Kanske redan på måndag? Nej vi får nog vänta en vecka eller två.
Kram
Agneta
6 år
Fatta att det gått 6 år sedan familjen utökades med en liten tjej. Vi som bara trodde vi kunde fabricera pojkar.
Nu, 6 år senare, har hon vuxit upp till en snäll, rolig och mycket bestämd dam som älskar att pyssla. Och det är fler än jag som fått hennes egenhändigt designade och tillverkade smycken i födelsedagspresent.
Och så fick hon sin andra Barbiedocka. Hon hade paljettklänning och silvertights. (Jodå, det finns de som klär i dylika plagg. Även om de flesta som gör det är i plast)
Dagen tillbringades mest hos farmor och farfar tillsammans med kusiner och faster. Men i helgen blir det kalas. Ett på lördagkväll för den närmaste släkten och ett på söndag för kompisarna på dagis.
Må du snubbla på dom stenar
Jag aldrig själv fick snava på
Så att du sen kan resa dej
Och stadigare gå
Du kan aldrig någonsin hindra
Alla sorgens fåglars stråk
Men du kan hindra dem att bygga bo
Och flyga lågt
"..."
För jag älskar dej
Jag älskar dej
Och ändå ännu mer
"..."
(Peter LeMarc)
Jag älskar Dig!
Kram
Mamma
Vad är väl ett bröllop på Slottet?
Jag vill också gå på bröllop. Inte nödvändigtvis Victoria och Daniels, även om jag sett det som en stor ära om jag blivit bjuden, men jag hade nöjt mig med vilket bröllop som helst. Det är så länge sedan sist.
Jag skulle bära ärmlös klänning, vara solariebrun, dofta gott av fransk parfym och stjäla uppmärksamhet från bruden i all min skönhet. Och så skulle jag hålla ett vackert och roligt tal till brudparet och inte en ögonvrå, inte en stol skulle vara torr efteråt.
Men det lär inte bli något av något av detta, för de flesta av mina vänner är gifta och de som inte är det lär aldrig komma till skott eller också åker de väl i väg till ett öde rådhus och gifter sig i hemlighet.
Så jag får väl nöja mig med att ta på mig ett par rena jeans, glädjas över de röda kinderna hundpromenaderna ger och njuta av doften av Dove-tvål och hoppas på lite uppmärksamhet från maken. Kanske ta på mig hans glasögon och se om han märker något ovanligt.
Och talen, som för länge sedan är färdigskrivna, kanske jag kan sälja på Blocket.
Kram
Agneta
JA eller NEJ?
I eftermiddags skall det ske. Då får vi reda på om det vankas förlovning mellan Victoria och Daniel. Jag väntar med spänning på besked.
Tänk att vara 32 år och måste ha tillåtelse, inte bara från sin far, utan även av statsministern, innan man får gifta sig. Tänk om han säger "nej". Statsministern alltså, inte Daniel för honom har hon förhoppningsvis frågat innan. Då får de invänta nästa val och hoppas på ny regering. Reinfeldt kanske vill att hon gifter sig med en kurfurste från Vor Pommern istället?
Fast Maud Olofsson tycker nog att Daniel Westling blir bra. Hon vill ju värna om småföretagarna och de vill ju uppenbarligen Kronprinsessan också.
Men varför valde de just fettisdagen för detta högtidliga tillfälle? Är det för att fettisdagen är den enda dagen en hälsofreak som Daniel unnar sig en bakelse? Fettisdagen är kanske rena julaftonen för en gymägare? Vad vet jag.
I dagens konselj skall Kronprinsessan inte bara träffa statsministern utan alla statsråd. Tänk om tar fel och kommer in med Daniel och ut med Göran Hägglund? De blir ju allt mer lika varandra. Lite märkligt val av stil-ikon om man frågar mig. Men eftersom jag tränar på att tänka positivt så är jag tacksam över att han inte har Eskil Erlandsson eller Per Nuder som förebilder. Om han nu nödvändigtvis måste välja någon från politikerskrået. Men det står kanske i grundlagen, få nog kolla upp det.
Hur som helst hoppas jag att de får ett bra liv tillsammans och att de kan leva någorlunda normalt och slipper bära krona åtminstone i duschen.
Som kuriosa kan nämnas att Victoria är precis en månad yngre än min svägerska som igår testade positivt på Arne Weise i face book testet.
Kram
Agneta
Bilden av mig
(Du kan själv färglägga bilden)
Precis som att se Ingmar Bergman, eller hur?
Min syster tycker att jag skall prova akupressur, det skulle göra mig harmonisk påstår hon. Jag har aldrig provat det. men det kanske är bättre än t ex amfetamin, som jag ju inte heller har provat.
Kram
Agneta
The Band
När jag försynt påpekade att de kanske kunde skruva ner volymen lite hotade de med att repa in "Jag måste ringa Carina" med Larz Christerz istället, så jag lät dem hållas.
Även Björn & Bennys mödrar fick säkert stå ut med en hel del innan deras söner kunde försörja både sig själva och sina föräldrar. Även om det tar ganska många år innan vi är där så gäller det att härda ut, för jag lär väl inte ha fått något jobb tills dess ändå. Så jag får väl se deras musicerande som en pensionsförsäkring.
Kram
Agneta
IQ
Då hade jag nog faktiskt föredragit att vara Ingmar Bergman.
Förresten har jag hört att Ingmar Bergman fortfarande lever, han ville bara fly från mediauppmärksamheten och bor numera i Peru där han försörjer sig som Elvis-imitatör, Och Elvis är ju inte heller död. Han har varit synlig på bl a Hawaii där han försörjer sig som Glenn-Wish-imitatör.
Kram
Agneta
I Love Blocket
Även vår hund köpte vi på Blocket för ca 5000:- Nu två år senare skulle vi max få en hundring för henne, då andrahandsvärdet på hundar är ännu sämre än på bilar. Men 100:- är pengar det med.
Så nu funderar jag på vad vi skall sälja härnäst. En ganska omfattande utrensning pågår nämligen i tegelvillan just nu med nästan dagliga turer till tippen och Kupan. Bl a så gjorde jag en rejäl raid i bokhyllan förra veckan. Visst kan det kännas svårt att slänga böcker, men samtidigt så är går det nästan snabbare att beställa hem en bok man vill läsa via nätet än att leta upp något läsvärt i bokhyllan där hemma. Dessutom har vi ett eminent bibliotek i Vinslöv med brukarvänliga öppettider, så det finns egentligen ingen anledning att ha en massa dammsamlande böcker i hemmet.
Så sagt och gjort, jag packade papperskassor fulla med böcker jag aldrig läst, böcker jag borde ha läst, böcker jag inte borde ha läst och böcker jag läst men ej förstått och bar in i bilen för vidare transport till Kupan. Det var där min man kom in i bilden. Han ville nämligen ta ett sista farväl och samtidigt kontrollera om det fanns någon titel som borde räddas till nästa generation Henriksson. Och visst fanns det det. En hel del t o m. Bl a så återbördade han till familjens bokhylla "Svenska skratt. Mer än 3000 roliga historier" sammanställda av Gunnar Bernstrup och Stellan Sundahl 1982.
Jag kan givetvis inte återge samtliga 3000 historier här, men för att ni skall förstå vidden av makens kulturgärning skall ni få ta del av ett smakprov från boken. Men innan ni läser bör ni kanske gå och hämta en Teena för säkerhets skull.
-Diana, jag skulle kunna dö för dig!
-Det säger du alltid men du gör det ju aldrig!
Och då skulle ni bara ha hört de andra 2999 historierna.
Kram
Agneta
Vem är du, vem är jag, levande charader...
Ni kanske tycker att jag varit dålig på att blogga på sistone och rent av trott att jag gått in i rollen som Ingmar Bergman så mycket att jag åkt till Fårö för att spela död, gå igen och gifta om mig.
Men så är inte fallet, det har bara varit sportlov i Hässleholms kommun. Och som det har sportats sedan...
Det har varit skidåkning, skridskor, simning m.m.
Jag har dock mest ägnat mig åt hundpromenader. Numera brukar jag nämligen följa med hunden ut på promenaderna. Sist hon var ute själv gick det inte så bra tyckte jag. Hon sprang in till grannen och satte sig mitt framför deras ytterdörr och sket, innan hon begav sig vidare mot skolan för att leka med barnen i pulkabacken. Det är i sådana lägen som man ångrar att man inte hade andra bevekelsegrunder för valet av hund än att hon skulle matcha tapeten i vardagsrummet.
Det är förresten fler än jag som gjort personlighetstesten på face book som visar vilken känd svensk person man är när man inte är sig själv, eller om det är när man är som sig själv som man blir en annan, känd, person. Jag vet inte så noga. Min syster blev också Ingmar Bergman medan hennes man blev Cindy Peters.
Innan Petra vågade sig på att göra testet så oroade hon sig för att också hon skulle bli Cindy Peters, eller ännu värre Linda Rosing. Men oron var obefogad eftersom hon blev Ebba Grön medan hennes man blev Gunde Svan.
Så här kommenterade Petra sitt resultat:"Vilka likheter finns det mellan mig och en hel grupp med killar från 70-80-talet???"
Ungefär lika många som finns mellan mig och en död filmregissör ,som dessutom trodde på spöken, blir mitt självklara svar.
Och säga vad man vill om Cindy Peters, men hon har i alla fall ett hjärta som fortfarande slår och en hjärna som arbetar. Det är mer än vad man kan säga om ingmar Bergman. Och Linda Rosing.
Yvonne, som testat sig någon helt annanstans än på face book, blev däremot en engelsk bulldog.
Kram
Agneta
Det är jag som är IB
Ingmar Bergman Det är svårt att vara människa men du är det med kreativ intelligens.
Jag hade nog hellre varit Lena Philipsson eller Fredrik Skavlan, fast han är ju inte svensk.
Kram
Agneta
Taskig research
Men någon av delfinalerna skall hon i alla fall vara med i, det är jag nästan helt säker på.
Kram
Agneta
Länkarna
Som uppmärksamma läsare noterat så är alla länkar till läsvärda bloggar i bekantskapskretsen borta från Glädjebloggen. Hur och vart de försvunnit vet jag inte, plötsligt var de bara borta. Men jag skall försöka återskapa dem så fort som möjligt.
Så ta det inte personligt kära vänner i bloggvärlden, de kommer tillbaka som en bang, en boomeboomerang, dambidamdam, dambidamdam...
Kram
Agneeta
Valentin
Och så är det ju melodifestival också. Då skall Susanne Alfvengren vara med. Jag bör kanske heja på henne, eftersom vi båda gått i Kräklingbo skola? Men om Christer Sjögren också gått i den skolan, hade jag hejat på honom då? Kan man ha överseende med en dålig låt bara för att man råkar ha gått i samma skola fast vid olika tidpunkter?
Var det förresten någon som förstod det här med juryns val? Tydligen gick Caroline af Ugglas vidare till andra chansen två gånger med sin "Snälla, snälla, snälla"
Eller som vi sjunger: Naj, snälle, snälle, snälle.
Kram
Agneta
Fredagen den trettonde
Idag fick jag veta att jag inte fått jobbet jag intervjuades för. Jag hade bävat för samtalet och för vad ett negativt besked skulle göra med mitt psyke. Skulle självförtroendet bli lika devalverat som förtroendekapitalet för Skånepolisen?
Men faktiskt så var det inte så farligt. Man kan leverera tråkiga besked på olika sätt. Antingen som i detta fall (och i det samtal jag fick i december), inlindat i bomull, med uppmuntrande ord på vägen, en fråga om man får behålla ens papper för framtida bruk och en försäkran om att man gjort jättebra ifrån sig m.m., eller som i ett annat färskt exempel, inlindat i taggtråd, utan några försök att lindra smärtan utan t o m göra ont värre. Skillnaden heter social kompetens och empati.
Så det känns hyfsat idag ändå, trots allt.
Men för all del, om du någonsin funderat på att säga något snällt men inte blivit färdig till det, så gör det gärna här och nu, för trots allt känns det som om jag behöver det.
Men i morgon är en annan dag och då är det Alla hjärtans dag och det är ju något helt annat än fredagen den trettonde.
Kram
Agneta
Följdfråga
"Jag har bestämt mig för Toker", sa jag.
Och genast konfronterades jag med nästa fråga: "Vilken är din favorit-röv i Ali Baba och de 40 rövarna?"
Nej, jag skojar bara. Men tanken fick mig ändå att fundera. Skall jag utse en riktig r*v så får det nog bli Alex Schulman.
Kram
Agneta
Idag...
Så här har jag skrivit i deras gästböcker:
"Jag kommer att vara med er i mina tankar hela dagen för att försöka överföra all kraft, styrka, omtanke och värme som jag någonsin kan för att ni skall få en vacker och minnesvärd begravning för er syster. Ni kommer att klara det, för "som din dag så skall din kraft och vara" "
Kram
Agneta
Mess-miss
Därför tog jag upp frågan med några (två) mammor i dotterns gympagrupp igårkväll. Hittills hade ingen av dem konfronterats med frågan men jag tror att de uppskattade att jag tog upp den så att de är väl förberedda den dag den kommer. (De sa inte det rent ut, men det var så de tänkte, det är jag helt övertygad om.)
Vi började att räkna upp namnen på dem så att det skulle bli lättare att välja. Men hur vi än höll på så kunde vi inte komma på fler än 6. Vi funderade och funderade men kunde ändå inte hitta namnet på den sjunde. Inte förrän i bilen hem, då kom jag på det: Blyger!
Det är ju ganska symptomatiskt att det var just Blyger vi glömde. Sådana som inte gör något väsen av sig blir lätt bortglömda, så är det i allla grupper.
Men jag, jag kom minsann ihåg honom, även om det tog lite tid.
Jag skickade ett sms till dotterns bästis mamma där jag skrev "Blyger!" Eftersom jag antog att hon hade mitt nummer i telefonboken och att hon var lika engagerad i frågan som jag (jag blir lätt sådan, tror att det som engagerar mig också är supervikitigt för andra) så tyckte jag att det var tillräckligt information.
Men i morse fick jag svar från henne där det stod: "blyger???!
Då förstod jag att hon inte alls förstått vad jag menade eller ens att sms:et var från mig. Fantasin satte fart, vad tänker man om man får ett anonymt sms där det bara står "Blyger!" ?
Jag skyndade mig att svara och berätta vem jag var och vad jag menade. Genast fick jag ett svar med besviken underton som löd:"Jag trodde att jag fått en hemlig beundrare"
Men jag svarade att hon åtminstone fick uppleva några timmar av intensiv spänning vilket man minsann får vara tacksam för i hennes ålder. Så det så!
Kram
Agneta
Trötter, Glader och så Kasper och Jesper och Jonatan.
"Mamma, vilken är din favoritdvärg i Snövit?"
Jag måste erkänna att jag aldrig funderat över frågan, vilket naturligtvis kan upplevas lite ytligt. Men jag upplevde det som om jag kände dem lite för dåligt för att kunna ge ett omedlebart svar och bad därför om anstånd i frågan, vilket beviljades.
Så nu funderar jag vem jag skall välja.
Butter? Knappast. Vem håller på en Dysterkvist? Det är lite som att heja på Christer Sjögren i melodifestivalen, det gör man bara inte.
Glader? Han är ju Butters motsats, men erfarenheten säger att ständigt glada människor kan vara väldigt påfrestande i längden. Som Carolina Gynning. Hon är ju alltid glad, men henne orkar jag bara inte med, inte ens i små doser. Hon verkar nästan lite hög. Och en hög dvärg?! Då är det ju ingen dvärg.
Prosit? Nej, absolut inte. Han skall inte få någon sjukdomsfördel bara för att han är astmatiker.
Kloker? En besserwisser. Går bort!
Blyger? Jag skulle förmodligen också rodna om jag skulle sjunga för en publik bestående av en människa eller fler (och 6 halvmänniskor och en och annan faugel). Men i övrigt känner jag inte mycket igen mig i den personlighetstypen.
Trötter? Hög igenkänningsfaktor. Ständigt trött, orkar inte riktigt haka på festprissarna i rummet och gäspar i smyg. Men ack så tråkig.
Toker? Där har vi det! Här känner jag igen mig mycket. Lite efterbliven, missförsådd och utskrattad av omgivningen och när man äntligen får dansa ramlar man i golvet!
Så Toker får det bli. Toker är min favoritdvärg. Och möjligen Ipren-mannen.
Vilken skulle ni ha valt?
Kram
Agneta
Vilken soppa!
Men jag är ganska duktig på att göra goda soppor. Bäst i familjen faktiskt, om jag får skryta.
Bl a har jag en favorit som t o m barnen älskar. Efter påtryckningar från
Morotsoppa (4 port)
4 morötter
smör/margarin att steka i
8 dl vatten
2 fiskbuljongtärningar
1 tub räkost (175 g)
2 dl kokbar creme fraiche
Till garnering:
dill
kräftstjärtar eller skalade räkor
Grovriv morötterna och bryn dem i smör. Häll i vattnet och buljongtärningarna och låt koka i ca 5 min.
Blanda i räkosten och creme fraichen och låt det hela bli varmt.
Garnera med dill och skaldjur precis innan servering.
(Soppan kan även mixas innan man heller i mejerivarorna, för en slätare konsistens)
Ät och njut!
Nästa gång kanske ni får receptet på min egenkomponerade, föräldrafria purjosoppa.
Kram
Agneta
Kul kille
Tänkte bara ni ville veta.
Han är för övrigt en riktig humorist.
Jag vet för övrigt många som försörjer sig på sin humor. Mats Odell är inte en av dem.
Kram
Agneta
En dag i mitt liv
Det värsta med att vara arbetslös är inte, som många kanske tror, bristen på sysselsättning, ekonomin eller kontakten med arbetsförmedlingen. Nej, ingen av dessa har vållat mig några problem. Jag hävdar bestämt att arbetsförmedlingen har oförtjänt dåligt rykte.
Nej det svåraste är att hålla humöret uppe, att inte tappa självförtroendet och bristen på intellektuell stimulans.
Men å andra sidan så har jag mycket tid med mina barn och alla deras kompisar. Och det är inte det sämsta, för det är ju faktiskt Sveriges framtid jag umgås med. De som kommer att ha makten över min ålderdom. Så om jag sköter mina kort rätt och styr in dem på rätt spår, så kanske jag kan förvänta mig god och kärleksfull omvårdnad i livets slutskede.
Och idag gjorde jag ett undantag och tittade på en film på tv, fast det var ljust ute. Nu var det inte någon vanlig Åsa-Nisse-film, det handlade om, utan "Mors Elling" som är en uppföljare till "Elling" men som utspelar sig före den första filmen. Som i stjärnornas krig, typ. Precis som vanligt var inte uppföljaren lika bra som den första filmen, men den var bra nog. Dråplig, tragisk och kul.
Elling är inte som andra 40-åringar. Han tycker mer om människor än om djur. Han vill helst ha en katt men får inte för bostadsrättsföreningen, så han får gosa med sina fiskar istället. För att inte hans mamma skall märka något lägger han tillbaka de döda fiskarna i akvariet. En typisk Elling replik kan vara: "Mot min vilja kände jag mig väldigt upprymd"
En annan replik från filmvärlden som jag snappade upp i veckan är hämtad från "Titta vi flyger" och lyder: "Jag valde definitivt fel vecka för att sluta sniffa lim"
Det är bättre än Jack Killians "Good Night America, where ever you are"
Kram
Agneta
Bara så ni vet
Hur som helst så var han på Högskolan i Kristianstad i går. Han bjöds på vatten och bröd samt träffade studenter och rektor. Han har för övrigt precis skrivit en bok, rektorn alltså. Undrar hur han hinner med det, han jobbar ju heltid.
Kram
Agneta
(Och i förra veckan ordnade samma statliga lärosäte en framtidsdag. En framförhållningsdag hade kanske varit bättre?)
Antenntion
Men så slog det mig, vår bil har ingen antenn, trots att vi kan ratta in både P2 och RixFM. Jag började se mig omkring och kunde konstatera att ingen bil inom synhåll hade antenn. När försvann den ur våra liv? Hade vår förra bil antenn? Har jag någonsin varit delägare i en antennförsedd bil?
Jag har faktiskt ingen aning. Det enda jag vet är att det fanns antenner på alla bilar när jag var barn och att de nu är borta.
Finns det någon motorkunnig person som kan tala om för mig från vilken årsmodell man slutade tillverka bilar med antenner? Eller har förändringen smugits på oss, precis som prishöjningar, privatiseringar och Petra Mede? Eller försvann de med flaggstängerna i Vinslöv?
Tacksam för svar!
Kram
Agneta
Artighetskonversation
Ni förstår att våra sms-konversationer är både viktiga och intressanta.
Kram
Agneta
Minibloggare
De har, tillsammans med sina lillebröder, startat ett rockband i veckan och håller som bäst på att skriva texter och komponera riff, parallellt med repandet.
Glöm inte var ni läste om dem först!
Kram
Agneta
Inte så poppis
En liten, rödhårig, fräknig POJKDOCKA som jag fick av några
Som straff fick han vara pappa som var iväg och jobbade hela dagarna. Hans arbetsplats låg längst in i garderoben och han har nog fortfarande inte kommit ut ur garderoben. De virkade shortsen till trots.
Kram
Agneta
Huvudlöst kul
Idag fyller Barbie 50 år! Grattis!
Undrar om jag kommer att se ut som hon när jag är 50?
Och Mona Sahlin startade den första Barbie-klubben i Sverige. Undrar om hon fortfarande är aktiv i klubben. Jag tror det. Det är nog därför man inte ser henne så ofta i rollen som oppositionsledare nuförtiden. Det borde hon ha tänkt på innan, man kan inte hinna med hur många uppdrag som helst.
Dottern fick sin första Barbie i julas. Själv har jag aldrig ägt någon Barbie. Jag och min syster fick varsin docka av Barbie-storlek av grannen en gång, förmodligen inhandlad hos min farbror lanthandlaren. Vi döpte dem till Siv och Susanne. Min Siv var blond och hade ljusblå klänning med en stor prästkrage på magen (detta var ju på 70-talet), medan Susanne var mörk och hade en röd klänning med en jättestor prästkrage på magen.
Några ombyteskläder fanns inte att köpa till den modellen av dockor utan de fick byta med varandra. Så ibland kom Siv i röd klänning, vilket ju också klädde henne väl.
Huvud och kropp var inte integrerade med varandra, utan huvudet satt fast på en knopp på halsen. Eller satt fast och satt fast... det var väl lite si och så med det. Åtminstone Sivs huvud hängde väldigt löst. Som en gång när de skulle besöka badhuset (som bestod av en blå kudde) så hoppade Siv från trampolinen, och då bar det sig inte bättre än att hon tappade huvudet rakt ner på kudden i bassängen.
Min syster skrattade rått och hjärtlöst så att hon nästan kissade på sig (och då var hon ändå 17 år). Då blev jag arg och försökte med myndig stämma spela rollen som simlärare och sa: "Susanne, sluta skratta och hjälp nu Siv få på sig sitt huvud igen".
Då bröt hon fullkomligt ihop av gapskratt och leken fick ett abrupt slut.
Så egentligen var det bara rätt åt henne att jag ett antal år tidigare ritat ner hennes andra låtsasbarbie med tusch så att den såg så otäck ut att jag själv blev så rädd för den att jag kom storgråtande ner till mamma. Så det så.
Kram
Agneta
P.S Visste ni förresten att kronprinsessan är i London torsdag-fredag för att inviga en textilmä
Ett mysterium
Märkligt!
Kram
Agneta
Ingen dum idé
Mitsubishi i Kristianstad vädjade i sin reklam i Rix FM om följande: "Hjälp oss rensa ut bland de sista 08:orna! Alla skall väck!"
Visst kan man tycka det är hets mot folkgrupp, men samtidigt hade det ju varit skönt om det inte blev någon "Stockholmsvecka" i Visby vecka 29.
Kram
Agneta
Tummen upp?
Jag har försökt fundera ut vilka frågor de kan tänkas ställa och vad jag i så fall bör svara på dem? Om de frågar vad jag är mest stolt över, skall jag då vara ärlig och svara "min juicepress" eller skall jag svara som de förväntar sig, dvs mina barn? Fast jag är stolt över mina barn också, trots att de önskar sig säckpipor och svindyr hemelektronik i present. Särskilt stolt blir jag när de säger: "Mamma, du ser mycket yngre ut än Carola", tätt följt av: "När kan vi åka till El-Giganten?"
Håll gärna tummarna för mig i morgon kl.14.00 och ca en timme framåt, för jag vill så innerligt gärna ha jobbet i fråga.
Kram
Agneta
P.S Apropå jobb så fick jag höra att på ett av mina före detta jobb har man börjat med något nytt i samband med nyanställningar, det kallades visst introduktion.D.S
Rutigt, randigt och pipigt
Vi kunde också konstatera att maken hade rutiga kollegieblock och jag linjerade. Det stämmer ganska bra in på oss. Jag är långrandig, han fyrkantig.
När sonen såg våra maskinskrivna ark kom han på att han önskade sig en skrivmaskinskurs i födelsedagspresent. Det är ungefär lika lätt att få tag på som en säckpipa, som han också önskar sig.
Kram
Agneta
Big in Vinslöv
Det var minsann inte det lättaste. Jag skrev "kaffe" och fick då 25 träffar. Caffe Latte, Capuccino, Kaffe kokt, Kaffe bryggt, kaffe bryggt från Gevalia, kopp stor, kopp liten. O.s.v. Jag förstår att bantningmetoden funkar, man slutar äta helt bara för att det är så jobbigt att fylla i.
Men när jag fyllt i vad jag ätit till frukost hade jag förbrukat merparten av dagsransonen kalorier, så för återstoden av dagen hade jag att välja på ett Digestivekex eller 18 kg gurka, Jag gillar inte Digestivekex särskilt mycket och 18 kg gurka, det måste väl förbeställas? Jag tror inte att Ingemar skulle bli så glad om jag kom in på ICA i Vinslöv och fyllde kundvagnen med 18 kg gurka. Undrar var smärtgränsen för gurka går. 3 kg? 8 kg? Det känns som att jag måste ta reda på det, i fall i fall.
Jag löste det genom att ta en cykeltur med "fjortisen" och på så sätt fick jag bonuskalorier som räckte till en kanelbulle.
Att cykla med henne är för övrigt förenat med livsfara eftersom hon anser sig vara en draghund. Alltså en hund som drar, inte en hund som klär ut sig till det motsatta könet och sjunger "Ja, jag vill leva la Dolce Vita" som Chister
Fast egentligen behövde hon ingen cykeltur för hon hade redan varit ute på egen hand. I förmiddags ringde det på dörren och utanfr stod en kvinna som sa "Din hund är på väg till ICA". Hon skulle väl dit och kolla in de senaste tjurmusklerna kan man tänka sig. Hon har varit runt och hälsat på så många ställen vid det här laget att hon börjar bli kändis i Vinslöv. Det är hon och Ingvar Andersson. Och så Holger Nilsson förstås, fast han bor i Sösdala nu,
Kram
Agneta
Tillägnan
Till min kära A med familj tillägnar jag denna text skriven av Mikael Wiehe till minne av Björn Afzelius:
Över vida oceaner
emot fjärran horisonter
över hav och kontinenter
genom skymningar och dagrar
har vi färdats med varandra
Vi har vandrat samma vägar
Vi har burit samma bördor
Vi har sett mot samma stjärnor
Vi har sjungit samma sånger
Vi har delat samma drömmar
Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den, jag kunde va
Som broar över djupen
som skuggor under träden
som eldarna i natten
som stigar genom snåren
har vi varit för varandra
Vi har delat samma minnen
Vi har burit samma längtan
Vi har sett med samma ögon
Vi har trott på samma löften
Vi har stått på samma sida
Du är med mej...
Och ingenting kan splittra oss
och ingenting kan söndra oss
och ingenting kan slita oss isär
Och ingenting kan få oss
att överge varann
Stormar kanske tystar oss
Skuggor kanske slukar oss
Sorger kanske tvingar oss på knä
Men ingenting i världen
kan lösa våra band
Du är med mej...
Du är med mej där jag är
Du är med mej vart jag ser
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den, jag kunde va
Kram
Agneta
Just nu...
Mina tankar är hos er och ingen annanstans.
Kram
Agneta
Bland kungar och apungar
När jag och dottern var på MAXI i onsdags hittade vi ett med detta motiv.
och ett med detta.
Vilket hade ni valt? De ser ju så fina och glada ut på båda bilderna.
Vi köpte inget eftersom vi inte kunde bestämma oss. "Jag tycker pappa får köpa sina pussel själv" sa dottern, och så fick det bli.
Det är roligt att man kan köpa pussel med kändisfamiljer på tycker jag. Tre andra kändisfamiljer som snart kommer på ett pussel nära dig blir, om jag får gissa:
Familjen Schollin-Wahlgren (med alla generationer samlade)
Familjen Schulman (taget innan pappa Allan dog)
Familjen Addams (inkl. Lurch)
Fast den sistnämnda finns bara på film och inte i verkligheten. Familjen Schollin-Wahlgren däremot, finns både på film och i verkligheten.
De övriga två familjernas verklighetsförankring är jag dock lite osäker på. Men kungafamiljen gör sig ju bra på stillbild och säkert på film också. Och Lisette Sculman var ju så söt när hon var med i Sveriges Magasin. Innan hon födde apungarna som sedan blev pappor till 1000 apor.
Kram Agneta
P.S. Om du vill veta mer om vad kungafamiljen hittar på om dagarna kan du gå in på