Glädjebloggen

I dag var jag hos ögonkliniken för att testa om det fanns någon liten minimal möjlighet att på opertiv väg göra något åt mitt vänsteröga. Inte helt oväntat var domen hård, inget fanns att göra då hjärnan för länge sedan slutat att kommunicera med det ögat.
Konsekvensen av mitt hadikapp är att jag inte har något parallellseende som behövs när man t ex tittar på 3D-film med rödgröna glasögon samt att jag har svårt att avståndsbedöma när jag skall fickparkera. Eller som en opitiker sa till mig för ett antal år sedan:"Det spelar ingen roll, för ni kvinnor kan ändå inte fickparkera" Och vips hade han en kund mindre.

En liten tröst i det hela var dock att OM något skulle hända med det högra ögat så fanns en stor chans att hjärnan skulle återuppta samarbetet med det vänstra igen. Jodå, då duger det minsann!
Lite mindre kul var att han spådde en ganska dyster framtid som helhet då översyntheten på högran kommer att öka markant inom loppet av bara några år. Tack för den! Men de hade urtjusiga lokaler och vacker utsikt över Kristianstad och i väntrummet läste jag en tänkvärd artikel av Jonas Gardell.

Kram
Agneta

Nu är det ett tag sedan sist, men tro för den skull inte att mitt liv varit händelsefattigt de senaste dygnen. Nej då, här har det hänt saker vill jag lova. Bl a så åt jag mitt livs första Ben & Jerry igår och idag har jag varit i Kristianstad.

Där, någonstans på Lilla Torg, kom det fram en lång, trevlig ynglig till mig och sa: "Hej, jag heter Tony och kommer från Green Peace". Jag svarade "Och jag heter Agneta och skall med tåget".
Detta var inte helt sant. Jo, att jag heter Agneta, jag fann ingen anledning att ljuga om en sådan sak, men jag skulle inte med tåget, inte just då i alla fall. Men eftersom mitt samvete inte riktigt tålde en diskussion med Green Peace så drog jag till med det där med tåget eftersom det lät som ett miljövänligt alternativ.

Fast egentligen skulle jag träffa en väldigt trevlig person, trodde jag. Men det blev istället fem trevliga personer! Fatta att FEM stycken tagit sig till stan bara för min skull. Tack för det kära ni som dök upp, det värmde gott i hjärtat.

Lite pinsamt blev det dock när jag flera timmar senare mötte GreenPeacekillen på stationen i Kristianstad. Men han kände nog inte igen att det var jag som åkte med Sten Broman hem. Tåget hette så, och i morse åkte jag med Nils Holgersson. Det var en underbar resa.

Sedan sist har jag också haft lite kontakt med "Piratpojkarna". För att inte riskera att fastna i några sökmoter kommer de hädanefter att kallas "De allvarssamma". En benämning jag hoppas att de uppskattar. Det låter väl vuxet och bra? De har ju, enligt säkra källor, trots allt fyllt 18 år.

Kram
Agneta

Kram

Agneta

Oj, nu har jag skojat med det politiska evenemanget igen. Jag borde förstått att Piratpartiet inte är något man skämtar om. Eftersom det är så många som inte tar dem på allvar så är det klart att de själva måste ta sig på blodigt allvar. (Se kommentatorfältet i inlägget "Varför?" nedan)

Uppenbarligen har såväl KD, FI, C, S, M, Mp, V och Fp, som jag också dristat mig till att skämta om på Glädjebloggen betydligt mer självdistans än vad P och SD har. Eller också har de viktigare saker för sig än att kolla på små, harmlösa bloggar från Vinslöv. Typ miljöpolitik, arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, familjepolitik, bostadspolitik, skattepolitik m.m.

Men å andra sidan så får man kanske vara glad att vissa håller på med politik och inte med humor.

Kram
Agneta

Vecka 29 infaller den berykatde och fruktade stockholmsveckan i Visby. Det är en vecka då ett antal stureplansyngel invaderar hamnområdet och delar av innerstan för att festa i nätterna sju och dricka frukost vid lunchtid.
Någon gång dessförinnan åker vi till stockholm i några dagar.  Undrar om stockholmarna hädanefter kommer att kalla dessa dagar för "Vinslövsdagarna"? *

Kram
Agneta


* Inte att förväxla med Vinslövsdagen som infaller i september och äger rum i Vinslöv. Alla vinslövsbor och Dan Hylander är där!

Lagom när barnen blir så stora att de inte längre kommer hem med pärlplattor så har väl föräldrarna börjat tillverka sådana istället. För så är det enligt en bekant till mig: livet börjar och slutar med pärlplattor. I alla fall om man är i kommunal omsorg. Man får dock hoppas att de håller sig till grytunderlägg och inte kommer hem med sådana här. på julafton.

Kram
Agneta

... får jag lov att presentera två rikskändisar med lokal anknytning?

Först ut är den guldkalvnominerade och skivaktuelle kristianstadsbon Olle Jönsson i Lasse Stefanz. Så är ser han ut utan hatt och trummor.

(Bild från sr.se/kristianstad)

Och en annan ständigt aktuell vinslövsbo ser ut så här, utan hjälm och moped, när han pratar med sin bror i Australien.



(Bild från svt.se)

Kram
Agneta

Idag har jag äntligen blivit färdig till att göra en sak som jag länge tänkt göra men som aldrig blivit av, nämligen att anmäla mig som blodgivare. För att bli det gick jag ca en kilometer, utan stegräknare, till och från blodbussen. Förstå hur mycket jag ville göra detta!

Literpriset på blod i Skåne är för närvarande 111:-  vilket kan jämföras med priset på jordgubbar som var 40:- på midsommarafton. Så varje gång jag lämnar mina 4,5 dl blod så kan jag äta drygt 2,5 liter jordgubbar utan att gå back. Fast då skulle jag nog få förfärligt ont i magen.

Kram
Agneta

Midsommarafton. Igen.
Det var ju bara några veckor sedan sist känns det som. Men det gör i och för sig ingenting eftersom det är en så pass trevlig, om än lite överskattad, högtid.

Men jag har gjort mig lagom midsommarsnygg med klänning, ögonskugga och hårspray. Och lite, lite, färg på läpparna. Fast festen börjar inte förrän om tre timmar, men man vill ju vara ute i god tid.

Vi skall fira med ca 20 st trevliga människor i bekantskapskretsen och i år tänkte vi äta sill, potatis och jordgubbar. Och kanske dricka snaps.
Men däremot tror jag inte vi skall sjunga "Små grodorna" för jag tycker att den har så fjantig text.  För det första så är det väldigt sällan man ser en groda nuförtiden. Och för det andra, om man skulle få syn på en, inte sjutton tycker jag att att de ser så lustiga ut att jag börjar skratta o acka kaka ka bara för att de inte har några öron eller svansar. I så fall är guldfiskar, nycklepigor och bofinkar lustiga av samma skäl. Och dem är det minsann ingen som skrattar åt. Eller skriver sånger om.

Hur som helst så hoppas jag att ni får uppleva den bästa midsommaren någonsin, så ses vi här igen någon gång nästa vecka.

Midsommarkramar från
Agneta

Dagen efter det att det stod klart att Kinderegg tar över Saab avlöser den ena pessimisten den andra i tv-soffor och radiointervjuer. En del av kritiken består i att de inte kan bli lönsamt när de bara skall tillverka hälften så många bilar som Saab gjort hittills. Men jag trodde att en del av Saabs dåliga finanser berodde på att de tillverkade för många bilar.
Men jag vet ju ingenting om bilar och motorer.

Men en sak vet jag, att skall Saab läggas ner så kan det lika göras av ett litet svenskt företag än ett stort amerikanskt. Dessutom tycker jag att det behövs entrepenörer och risktagare, alltid och speciellt i dessa tider.
Däremot behövs det sällan gnällspikar och skeptiker.

Som kuriosa kan nämnas att Christian von Koeningsegg bestämde sig för att bli bilbyggare när han som barn sett filmen Flåklypa Grand Prix. Den har mina barn också sett. Flera gånger dessutom. Vad månde det bliva av dem?

Till sist: För ett år sedan var det fortfarande högkonjunktur i Sverige. Är det någon som fortfarande minns den?

Kram
Agneta

Tobias Krantz blev ny högskole- och forskningsminister. Han får nästan Bosse Ringholm att verka färgstark och spjuveraktig. Och det värsta är att han är 4 år YNGRE än mig men ser ut som en liten farbror. Det kan åtminstone ingen beskylla mig för. Ännu. Men nästa år kan jag kanske delta i mustaschkampen med Gert Fylking.

Kram
Agneta

Det är Glenn Strömberg som lagat den. Tirimasun, alltså. Tänk att han tar sig med sånt. Hi´s the Kock!
Kärt!

Kram
Agneta

Vad har hänt med GB-glass nuföriden? Har fantasin helt tagit slut för dem, eller vad handlar det om? Jag tror inte att det kommit en enda ny glass sedan sekelskifet, Alla sentida uppkomlingar är bara upphotade varianter av redan befintliga sorter. Sedan tidigare finns det sju olika varianter av Magnum, tre av Cornetto samt 2 av  Calippo. Fråmnoch med i år finns även två sorter av "Nogger" respektive "Sandwich"

Den förstnämnde är en Nogger fast med mint inuti, doppad i mörk choklad med hasselnötter. Men hallå, då är det väl ändå ingen "Nogger" ?  Det enda som påminner om Nogger är formen. I övrigt är det en helt annan glass som förtjänar ett eget namn. Och framförallt tycker jag att man skall kunna säga i kiosken " -En Nogger, tack" utan att behöva lägga till "en vanlig" eller riskera att missförstås.

Med den utvecklingen lär det bli som på de moderna caféerna i städerna, s.k. coffee houses där man inte längre kan beställa "en kaffe" för då förstår de som jobbar där vad man menar. De tittar på en som om man vore en utomjording från Vinslöv. Det har jag i och för sig lärt mig leva med, men jag vet inte om jag klarar det bemötandet i glasskiosken också? Jag är ju där så ofta. Och handlar Nogger. Eller sandwich. De vanliga...

Kram
Agneta