Giftastankar

Nu i pingst är det många som har gift sig och bytt ringar, efternamn och saliv.

Jag tycker det är bra när folk gifter sig, för det blir så mycket enklare då. Då vet man vad man skall kalla den man lever ihop med. "Min man" eller "Maken" är ord som är otvetydiga, medan t ex sambo, särbo eller delsbo är könsneutrala och därför inte ger någon information om det är en man eller en kvinna man är i hop med, vilket ändå är av ett visst intresse. Och flickvän resp pojkvän bör vara förbehåller tonåringar, enligt min mening.

Jag tycker t ex att det är pinsamt när personer i Tommy Körbergs ålder kallar sin käresta "min flickvän". Fast det kanske inte var något bra exempel, för i hans fall rör det sig förmodligen om just en "flickvän". Men vad skall hon kalla honom, som inte varit pojke på evigheter? Lilla Gubben, kanske?

Kram
Agneta

Fördomsfullt

Beträffande den brutala koslakten som inträffade i veckan hörde jag någon säga: "Det är inga svenskar som gör på det viset". Och det kanske det inte är heller, eller också är det det. Hur som helst är det en galning, oavsett nationalitet. Om det nu skulle råka vara t ex en iranier, dansk eller hallänning som gjort det, så innebär det trots allt inte att alla iranier, danskar eller hallännigar gör så. Som om det skulle vara en del av deras kulturarv liksom.

Eller om jag skulle komma till jobbet utklädd till Pippi Långstrump t ex,så hoppas jag faktiskt att de som anställt mig skulle tänka "Vi borde nog inte ha anställt henne, människan är ju galen" och inte "Vi skulle nog ha tänkt oss för innan vi anställde en gotlänning".

Fast jag har också fördomar. T ex inbillar jag mig att jag kan se på besökarna i Hässleholm i helgen om de var på väg till Siesta-festivalen eller till Cruisingen. Men det är förstås inget annat än fördomar.

Kram
Agneta


Pingst i Göingebygden

I helgen har det verkligen hänt mycket. Det har varit både cruising och Siesta i Hässleholm i helgen, liksom Musikskolans dag. Och mitt uppe i allt försökte jag att ägna mig åt shopping till kommande helgs studentfirande.
Det var inte helt lätt kan jag säga, eftersom min kroppsuppfattning stämmer dåligt överens med butikskedjornas storleksguider.

Men skam den som ger sig, tänkte jag och besökte t o m Brothers i ren desperation. Jag hamnade även i en butik som tidigare riktat sig till yngre medelålders som tror att de är 20 och således varit lätt för mig att hitta något i. Men utan att säga något har butiken i fråga helt bytt målgrupp och riktar sig numera till de som inte ens kommer ihåg att de varit 20 år och medelålders. När jag frågade efter deras tidigare sortiment så svarade hon att de fortfarande hade kläder till lite yngre. Men tydligen hade de bestämt sig för att inte ha dem framme i butiken. Kanske för man är rädd för att vi "yngre" skall snatta annars, för jag kunde i alla fall inte se några sådana kläder. Men de hade en korg med udda plagg för 50:- . Och visst kan det vara bra att vara lite udda i detta individualismens tidevarv, men kanske inte riktigt SÅ udda.

Fast det är förstås svårt att sticka ut en helg som denna, bland tuppkammar och Gällivarehäng.

Men jag lyckades till sist hitta något som gick att knäppa och tål maskintvätt, så jag är nöjd med pingsthelgen.


Och idag har vi varit med äldste sonens klass på utflykt på Skånes djurpark. Vi fick se såväl uttrar och bävrar som vargar. På bild. Tyvärr var det för varmt för dem utomhus, så de höll sig inne i sina bon. Om de nu finns i verkligheten eller om de bara satt upp skyltarna. Fast barnen var ändå mest intresserade av att bada och äta glass. Lite pinsamt kan man tycka när man är på ett sådant ställe, där det finns både minigrävskopor och grillplats.

Kram
Agneta


Vad är väl en bal...

Så här fina var min systerdotter och hennes pojkvän för några timmar sedan när de var på väg till studentbalen på Visby Strand.

Visst är hon sin moster upp i dagen?





Kram
Agneta

Dragplåster

Idag kommer Loket till Perstorp, så titta gärna inom.

Men Dan Hylander kommer INTE till Vinslöv idag.

Kram
Agneta

Var det så det var?

I går fick jag min första riktiga lön på ganska exakt ett halvår. Inte dumt alls. Den var dessutom avsevärt högre än vad jag minns den. Men man glömmer fort. T ex så kan jag inte dra mig till minnes att det var så roligt att jobba. Jag kan heller inte minnas att det förekom saker som delaktighet, ansvar, uppmuntran, påverkansmöjlighet och socialt kompetenta
chefer. 
Men minnen bleknar som sagt var fort, väldigt fort, typ på 6 månader.

Men vad skall jag göra med alla pengarna kanske du undrar. Men jag kan lugna dig med att meddela att det finns hål att fylla. T ex så är ju Swedbank, där lönen hamnar först, en enda krater efter taskiga affärer i Baltikum. Så där kan man kanske lämna ett bidrag. Men jag misstänker att det hål som i första hand kommer att fyllas lär bli munhålan.

Kram
Agneta

Bara någon mil bort

Jag vill inte chocka er med morbida bilder här på Glädjebloggen, men om ni följer länken så får ni se ett fruktansvärt bevis på hur djävla sjuk i huvudet och hänsynslös och girig en (eller troligtvis flera) människor kan bli.

Det är helt osannolikt att något sådant händer att jag saknar ord.

Kram
Agneta

Rent!

När jag ändå är inne på ämnet "Land" så läste jag precis i nr 17/2009 en intervju med Marlené Eriksson, ni vet hon den paranta städtanten i "Rent hus".
Hon städar "minst ett par gånger i veckan, mindre än tidigare eftersom barnen inte längre bor hemma. Då städade hon varje dag, vilket hon anser är nödvändigt när man har barn" Och visst är det det, i fall man inte har något liv.

Som slutfråga får hon "Brukar du smygstäda hemma hos folk som du besöker?!"

"- Det behövs inte. Folk vågar inte ha det ostädat när jag kommer"? avslutar hon.

Personligen tror jag snarare att det är så att hon aldrig blir bortbjuden nuförtiden.

Kram
Agneta

Lite om mycket

Jaha, det var den bröllopsdagen det!
Maken kom hem vid nio-tiden, besviken över hur golfrundan avlöpt. Så jag kontrade med att säga att Berlinerpopplarna minsann också var en besvikelse, så det så.
Fast det var nog klokt att sälja gården, för det enda den verkade producera var ångest och alkoholister och då är det kanske lika bra att lägga ner verksamheten. Och Norge är ju inte med i EU, så de hade ju inga bidrag att hämta heller. Annars hade kanske Margido fått omstruktureingsbidrag för sitt lager av likkistor.

Jag har förresten bestämt mig hur jag skall rösta i det stundande EU-valet. Jag har inte lyckats bilda mig en egen uppfattning direkt, utan går på hörsägen från personer som verkar insatta och förtroendeingivande och någorlunda likasinnade som mig rent ideoligiskt. Redan innan hade jag bestämt mig för att kryssa en kvinna, det gör jag alltid, men hade inte bestämt mig för vilken. Men nu vet jag vem det blir, och det blir inte Marit Paulsen.

Så vilken dag som helst tar jag med mig röstkortet till jobbet för att gå in på det närbelägna mycket fina biblioteket för att tillvarata min demokratiska rättighet, och kanske låna en bok när jag ändå är där.

Fast jag skall nog inte låna "Barnboken" av Anna Wahlgren för den har fått så dålig kritik. Trots att den lästes av i stort sett alla föräldrar på 70-talet. Dock inte mina. De läste "Land" i stället.
På vilket sätt det påverkat min personlighet vet jag inte riktigt, bara att det gjort det. Men det var kanske i "Land" de fick idén till att döpa mig efter en grissugga? Undrar vad Anna Wahlgren skulle tycka om det?

Kram
Agneta


Firarvärt

Idag har maken och jag bröllopsdag. Detta måste firas. Jag tänkte fira det genom att titta på "Berlinerpopplarna" på stora teven och maken genom att, iklädd rutiga shorts och mitt betalkort, spela golf med polarna.

Men jag har en överaskning åt honom när han kommer hem. Jag har tagit upp räkor, köpt jordgubbar och satt champagnen på kylning. Gissa om han blir överraskad när han hittar mig mätt och berusad på soffan en vanlig vardagskväll,

Love U, J!

Puss och Kram
Agneta

Ordet för dagen

Om jag bara fick välja ett enda ord för att beskriva min tillvaro just nu skulle det vara TACKSAMHET!
Det är en svindlande och mäktig känsla att få befinna sig i och som jag gärna stannar kvar i. Länge. Länge.

Kram
Agneta

Hur gick det sen´?

Jo, det blev Berlinerpopplarna, men på den (pytte-)lilla teven fast med öl och chips. På en måndag!

Kram
Agneta


Kulturkrock

I kväll kl. 20.00 var det tänkt att "Berlinerpopplarna" skulle sändas på vår stora tv. Det var innan barnen gjorde oss uppmärksamma på att det på den kommer att visas "Talang 2009" vid den aktuella tidpunkten. Allt annat är uteslutet. Detta trots att det är jag som betalar tv-lincensen och i den ingår inte Charlotte P. Men småfolket som trots allt är i numerärt överläge sa att hon finansieras helt av reklamintäkter och inte av skattemedel. Riktigt så sa de inte, men något liknande.

Så nu får vi prova oss fram vilken pedagogsik metod som är den mest framgångsrika i kväll, för att få som vi vill, hot eller mutor. Vad tror ni?

Kram
Agneta

En bonde i vår by

På torsdag sänds första avsnittet av årets upplaga "Bonde söker fru". Detta program är så att säga själva kontaktannonsen så att de sedan har sommaren på sig att hitta någon lämplig partner att rumla runt på höloftet med. Eller vad man nu gör i dagens moderna lantbruk. Delar en kravmärkt gurka i rundbalens skugga kanske, eller sitter och håller handen medan man fyller i eu-blanketter med den andra. Vad vet jag, rumlandets tid är liksom förbi för min del liksom glesbygdsromantiken i sin allra ljuvaste form.

Men jag läste om årtes deltagare i någon tidning, jag tror det var Metro, mitt nya resesällskap på morgonen. Huruvida årtes bönder är homo- bi- eller översexuella framgick inte av artikeln, däremot ålder, kön och intressen. En av bönderna uppgav att hans största intresse är traktorer, och det kan ju tyckas lämpligt med tanke på hans yrkesval, men samtidigt kanske en förklaring till varför han är så ensamstående.


Kram

Agneta


Söndagstankar

I dag var jag på ICA och för att veckohandla. Men eftersom det inte är så mycket kvar av denna vecka så behövde jag ju inte handla så mycket, utan bara lite. Men det visade sig vara lite FÖR lite, så jag fick gå dit en gång till eftersom spagetti och köttfärssås kräver både gul lök och spagetti för att bli riktigt gott.
Men det är som tur var så nära till ICA att det inte ens är lönt att starta stegräknaren.

Tidigare i veckan hade jag åter igen fått brev med erbjudanden på livsmedel jag brukar handla ofta. Men fortfarande inga rabatter på mjölk och isbergssallad som ju faktiskt är sådant jag brukar handla flera gånger i veckan, men däremot på ICA-handlarnas djupfrysta kanelbullar och Italienskt lantbröd.
Visserligen hade det varit bättre för min husmors-image om jag kunnat säga att jag fått mängdrabatt på jäst, brödirap och rågsikt från AXA, men jag är som jag är. Alls inte perfekt. Tvärtom. Vad nu det kan vara. Imperfekt? Ja, det låter bra. Lite mera dåtid liksom. Inte klassiskt tidlös, som Lill Lindfors, utan lite mera 2001, typ.

Men att inte vara perfekt har sina fördelar. T ex så kan folk umgås med mig utan att få komplex och t o m känna sig både musikaliska och vältränade.

Apropå musikaliska och vältränade, så funderar jag faktiskt på om Thorleifs hade haft större chans i Eurovision Song Contest än Sveriges kanske näst bästa Malena. Den bästa bor i Småland.

Kram
Agneta

Sådan herre, sådan hund

Man brukar säga att man, mer eller mindre omedvetet, väljer en hund som speglar ens personlighet. Det var därför som Lars Orup hade en boxer (samma ansiktsuttryck) och Kungen en labrador (lite lätt sönderavlad).
Men det jag aldrig förstått är vad det är i min personlighet som gör att jag förtjänar vår chokladbruna odåga. Hon har en väldigt stark personlighet, är extremt social, envis till tusen, tycker inte om att gå i andras ledband och älskar att rulla sig i bajs.
Men i dag kom jag på det, varför hon hamnat just i vår familj, för familjen består trots allt av fler än mig. Jo, hon stod ute i trädgården och vrålskällde hysteriskt och var livrädd för något. När jag gick ut för att se vad det var så kunde jag konstatera att det var tvättkorgen jag burit ut som hon var så rädd för och absolut inte ville gå nära. Och just DET har hon gemensamt med åtminstone någon annan i familjen.

Kram
Agneta

Dilemman

Sonen frågade i går vilket jag tyckte var den största upplevelsen 1999, att han föddes eller att Sverige vann melodifestivalen.
Som ni kanske förstått så är jag inte överdrivet förtjust i Charlotte, men samtidigt är det ju roligt när det går bra för Sverige i dylika sammanhang. (Det är ju ett tag sedan sist.) Men jag har lovat att ge honom ett svar senast fredag.

Apropå svåra frågor träffade jag på en ytlig bekant i veckan som läst i tidningen att jag höll på med "stand-up". "Är du så jävla rolig?" undrade han. Inte helt lätt att svara på, så det enda jag kunde komma på var, att "jag är en tråkig jävel utan självkritik."

Kram
Agneta


Löften

I förrgår fick jag min sista utbetalning från a-kassan. Rätt bra känsla faktiskt. Men jag skall fortsätta betala in till den så länge jag får, i en from förhoppning om att aldrig mer behöva nyttja den, men med en intensiv önskan att den skall komma någon annan till godo, Någon som råkat hamna i samma situation som jag. Så att den hjälper dem att hålla svälten från huset och att kunna köpa julklappar till sina barn.

Jag skall också med stolthet betala min inkomstskatt, för jag vet, mer än någonsin, hur innerligt väl den behövs för att kunna erbjuda en professionell vård, en högklassig skola och en värdig omsorg.

Däremot skall jag aldrig mer vara med i facket. Jag har varit medlem i ca 25 år nu, men var fanns dem när jag slängdes ut i kylan? Förmodligen inne i värmen. Pengarna jag sparar på det kan jag ge till Röda Korset, eller köpa kläder för eller sätta in på banken. Vad som helst utom att ge till Wanja och hennes gelikar.

Och så skall jag bli blodgivare. Det vet jag att att Region Skåne behöver. Inte bara mitt blod utan mycket blod från många skåningar, gotlänningar och annat löst folk.

Jag har förresten hört att kungafamiljen (utom Silivia) alltid bär med sig en behållare med eget blod, så att de, i händelse av olycka eller annan blodbrist, alltid är säkra på att det är blått blod de får vid transfussionen.
Men det kanske bara är ett rykte.

Kram
Agneta

Goda grannar

OK, Norge fick flest röster i melodifestivalen, men i EU-valet kommer de inte att få en enda. Så det så. Men det är ju deras nationaldag idag, så jag skall inte vara stygg, och så har ju norrmännen gett oss "Berlinerpopplarna" vars fortsättning kommer i svt nästa vecka. En högtidsstund för oss lill-gamla som längtat snart ett år på detta.
Dessutom kan vi svenskar känna oss lite delaktiga i segern eftersom de norska körtjejerna lånat Kicki Danielssons klänning från melodifetiavalen 1978.

Och Finland kom sist. Undrar om det inte hänt förut?

Säga vad man vill om den internationella melodifetivalen, men den är lång nog att falla i djupsömn till och ändå känna sig utvilad till folkomröstningen.

Kram
Agneta

Just nu...

tittar jag på andra deltävlingen i melodifestiavalen utan att förstå varför.

Kram
Agneta

Kul kväll till billig peng!

Igårkväll var det rookie-night på Statt i Hässleholm. Vi var 12 st relativt nykläckta stå-uppare som fick mellan 5 och 10 minuter i rampljuset var.

Eftersom jag först skulle avnjuta dotterns gympaavslutning i Vinslöv hade jag bett om att få ett högt startnummer för att slippa stressa. Det är i och för sig OK att vara andfådd efter en gympauppvisning, men bara om man själv varit aktiv på annat sätt än att packa gympapåsen och äta av den medhavda matsäcken.
Men barnen var mycket disciplinerade och duktiga, och dottern konstaterade stolt att det var första gången hon stod på en scen.

Själv har jag faktiskt tappat räkningen över hur många gånger jag stått på scenen i stand-up-sammanhang. Men det är enbart en följd av bristfälliga mattekunskaper i kombination med dåligt minne, och inte av att jag uppträtt ett oräkneligt antal gånger. Men gissninggvis handlar det om ca 10 gig.

Gårdagkvällen blev en riktig höjdare skulle det visa sig. Alla var, trots bristande erfarenhet, mycket skickliga och lägstanivån var hög för att vara en rookie-kväll.

För egen del var det lite extra nervöst eftersom en kollega från nya jobbet kommit för att titta, samtidigt gjorde det det hela extra roligt också. Och gjorde oss båda extra trötta idag också.


Så missförstå mig inte när jag säger att jag var trött på jobbet idag. Jag led av sömnbrist, inte tristess.


Kram

Agneta


Återväxten är tryggad

En av mina kära systerdöttrar, den yngsta av tre, har börjat blogga. Tänkte bara ni ville veta.

Skicka gärna en hälsning till henne eftersom hon är sjuk idag.

Kram
Moster Agneta

Måndagsrapport

Måndag igen. Det innebär som vanligt att maken golfar och jag pustar ut i pyjamas.
Jag har låst alla dörrar, stängt alla fönster, tejpat för nyckelhålen och täppt igen alla ventiler så att det inte skall finnas någon som helst möjlighet för honom att komma in hunden att rymma.

Annars har det inte hänt så mycket sedan sist. Joe Labero var förstås i Hässleholm igår. Han hade tydligen slagit upp ett stort tält på Österås. Men jag tycker att han borde ha råd att bo på hotell, fast han kankse är en friluftmänniska. I lokaltidningen fick han kritik för att han inte hade så rolig humor, men jag tycker att det är som att kritisera Johan Glans för att han inte kan trolla.

Men Obama har humor, han skämtade om svininfluensa och Hilary Clinton i samma mening, så nu tituleras han stand-upare. Vissa gör allt för att få några minuter på stand-up-scenen, t o m låter sig väljas till president.

i helgen var det också stora väskbytardagen då man (jag) byter från den svarta vinterväskan i skinn(imitation) till den (en gång så) vita sommarväskan i canvas. Den får nu hänga med tills det är dags att byta tillbaka någon gång kring höstdagjämningen. Men det behöver ni inte lägga på minnet, jag påminner er när det börjar bli dags.

Och imorgon tänkte jag ta ut en halv semesterdag för att gå på Europa-forum i Hässleholm. Nej, jag skojar bara...


Kram

Agneta


Krackelering

I kommande vecka är det melodifestival i dagarna tre. Jag tycker att den europeiska festivalen är boooooring men jag har slötittat lite på något av "inför-programmen". Men vad i all sin dar har hänt med Christer Lindarw? Han får nästan Michael Jacksons hy att verka naturlig.
Utrycket att "spricka upp i ett leende" får liksom en helt ny dimension .
Kram
Agneta

Stand-up-dags

Nu på onsdag är det rookie-night på Statt i Hässleholm. Föreställningen börjar kl.20.00 och kostar 30:-. Det innebär 0,50-1:- per skratt, lite beroende på vad du har för humor.
Vi är 12 st som uppträder och egentligen bör jag inte framhålla någon komiker framför andra, men en personlig favorit är definitivt Teresa Tönisberg. Hon lär inte göra någon besviken, hon är nog den roligaste kvinnliga komikern jag sett live. Så det vill du inte missa.

Kram
Agneta

Lille gris, lille gris

Följande notis stod att läsa i dagens "Metro":
Afghanistans enda gris har blivit ännu ensammare. Grisen, som bara heter Gris, har nu gömts undan för besökare på Kabuls Zoo, där den lever. Orsak:besökarna är rädda för att drabbas av svininfluensan. "De flesta som ser en gris får panik och tror att de skall bli smittade", säger djurparkens direktör...

Så olika man reagerar på saker och ting, om jag hade varit i Kabul, hade inte svininfluensa varit det jag varit mest rädd för.

Kram
Agneta

Inte min grej

Jag har bestämt mig, jag kommer INTE att börja "twittra". Jag behöver verkligen inte ha fler användningsområden för datorn, den tar tillräckligt med tid i anspråk som det är.
Däremot skulle jag gärna hitta fler användningsområden för andra saker i hemmet. Sådant som används sällan, tar mycket plats och bara kan en enda sak, som t ex: den elektrikska potatisskalaren, toastjärnet, maken och fondue-setet.

Kram
Agneta


Evenemangstips

Idag bjöd sonen på en överaskning. Han ringde och meddelade att det ikväll är dags för kommunala musikskolans traditionella vårkonsert.
Så om 45 minuter och 2 mackor är det dags för hela familjen att bege sig till Furutorpskolans matsal för att tillbringa de närmaste timmarna där.
Det lär inte bli "Get back" men möjligen "Yesterday" och alldeles säkert "My Heart Will Go On" i olika tolkningar.

Recension kommer kanske. Men det brukar vara en ganska munter och social tillställning om än lång. Alldeles för lång.

Kram
Agneta

Svinaktigt

Igår missade jag Hedebyborna och deklarerade, och accepterade därmed en kvarskatt på 348 kronor. Men senare på kvällen kom regnet som vi behövde.
Bara det inte väckte svidknotten så att man vaknar med blå-tunga i morgon. Fast blå-tunga drabbar förstås inte människor. Till skillnad från svininfluensa som bara drabbar människor. Därför har man slaktat varenda svin i Egypten. Jag trodde faktiskt inte att det fanns så många grisar i Egypten, och det finns det ju inte heller. Längre.

Kram
Agneta

Den ofrivilliga motionären

Idag när jag kom hem från jobbet låg det något brunt och hårigt i min säng.
-Nej, det var inte maken som gått ute i bar överkropp i helgen. Det var den skendräktiga tiken Tuva som tydligen fått utökad behörighet på vad hon får och inte. Tidigare har hon bara haft tittbehörighet in i sovrummet och det är minsann inte alla som har.
Men nu så var det tydligen andra regler som gällde när det bara år den yngre generationen hemma på dagarna.

Tänk att den päls som är så vacker och rätt på henne är så fel och nästan obehaglig på underlakanet.

Men nu är det så länge sedan hon rymde så det får väl gå tänkte jag och satte på mig pyjamas.

Jag brukar inte byta om när jag kommer hem utan behålla tjänstemannasviden hela kvällen, men i kväll kände jag mig lite sliten.
Måndagar är dessutom golfkväll för produktchefen, varför det var dubbel arbetsbörda för frun hans.
När maten var uppäten och allt var undanröjt satte sig golfänkan för att titta på nyheterna då någon sa: Var är Tuva?

Efter att ha letat på de mest sannolika ställena, vid matskålen och i min säng konstaterade vi att hon troligtvis begett sig utanför hemmet och att maken hade bilen.

Så ännu en gång fick jag cykla kvarteret runt i pyjamas med ett koppel hängande över axlarna. Skillnaden mot tidigare gånger var dels att hon hade betydligt större försprång än vanligt, dels att det är ganska mycket mer folk ute en tidig kväll i maj än en tidig morgon i februari.
Så längre sträcka, fler möten men samma pyjamas.

Kram
Agneta

Glädjebloggen gratulerar

Idag gratuelerar Glädjebloggen SvågerRåger som fyller ett okänt antal år idag.

Han är bra han, min svåger. Inte nog med att han tagit sig an min syster och förmodligen är den som nu tvingas sjunga "Get Back" till tvivelaktigt ackompanjemnag på gitarr. Nej han har också gett mig arbete och därmed tryggat min försörjning vid ett flertal tillfällen, bidragit med ett skämt till mitt stand-upande samt fixat tre underbara syskonbarn till mig.

Dessutom har vi väldigt kul när vi tråffas, även om jag då och då oroar mig för att han skall spela av maken både hus och hem. Dock inte i Monopol, för det spelar vi inte när vi ses, för han är uppvuxen med helt andra spelregler än jag och mina systrar.
Men en och annan semestertävling i bangolf kan det bli, men då är det inga pengar inblandade, bara troll.

Stort GRATTIS önskar vi alla
genom
Agneta


Håll drömmen vid liv

Med exakt en månad kvar till 12-årsdagen presenterade sonen idag ett första utkast till önskelista. Som vanligt kan man skönja ett visst tema. Under årens lopp har temana varit bl a ishockey, cykel, kross och hemelektronik.
Årets tema är musikinstrument. Eller vad sägs om följande:
- Akustisk gitarr med mick
- Bas och förstärkare
- Gitarrstack (kostar mellan 5000 och 70 000, enligt uppgift från sonen)
-El-gitarr t ex Epiphone, Gibson, Les Paul sunburst eller Flying V

Och till sist, för att ha något billigt alternativ att önska från avlägsna släktingar:
- Spettekaka.

Tiläggas bör att det i tegelvillan redan finns 6 gitarrer (vi är 5 i familjen, varav 2 inte spelar alls). Men har man ett intresse så....

I mitt barndomshem fanns en gitarr som jag aldrig någonsin tagit ett endaste ackord på. Mina systrar använde den dock när de gick på gitarrkurs i Vuxenskolans regi med Classe Edmark. När jag var stor nog att börja gitarrkurs så var den nerlagd men jag hade väldigt roligt med gitarrfodralet som var ljusgrått och därför gick utmärkt att leka elefant med om man satt i armen där som gitarrhalsen skulle stickas in. Man såg visserligen ingenting, men man hörde desto mer. Som t ex när mellansystern spelade "Get back" på den aldrig särskilt välstämde guran.

Jag minns inte vad jag önskade mig när jag fyllde 12, kanske något nytt att leka med när jag tröttnat på gitarrfodralet.

Kram
Agneta

Härliga tider, strålande tider

Jag måste säga att det fina vädret inverkar menligt på städning, tvättning och andra hushållsnära sysslor.
Men härligt är det.
Och än sover svidknotten. Och i morgon börjar svt:s reprisering av "Hedebyborna". Tror nå´n det....

Kram
Agneta

När du får oväntat besök

Som ni kanske sett så har jag haft besök av en sverigedemokrat på Glädjebloggen.
Jag måste säga att jag är chockad. Chockad över att det finns sverigedemokrater som både kan läsa och skriva.

Kram
Agneta

RSS 2.0