Teknik tar tid

Idag har jag rensat lite bland gammal och förlegad teknik, dvs sådant som är mer än 5 år gammalt. Disketter, VHS-band och CD-rom spel. Gud så mycket plats det tar. Inget man gärna slänger men som man vet aldrig kommer att användas igen. Inte ens antikrundan vill ha det.

Jag tycker att det är stressande och längtar tillbaka till flenellografer och blåstenciler.

Eller som Lasse Eriksson uttrycker det: "I dag e-mail, i går morse!"

Kram
Agneta

Sköna maj, good baj!

Nu är den sköna försommarmånaden ´maj snart ett minne blott. I år har den förmodligen slagit alla tänkbara rekord i värme och torka.
Jag har haft förmånen att vara mycket ledig denna månad, vilket ju är en hiskelig tur, för att vara mamma i maj är ingen lätt uppgift. (Inte pappa heller, men det alittererar inte på maj).
Av någon anledning så är det då alla utflykter, avslutningar, uppvisningar mm skall genomföras. Var och varannan dag skall det packas pick-nickar med stor eller liten fika, glasspengar, oömma kläder och glatt humör. Säkert jättetrevligt för barnen, men ett inferno för oss föräldrar. Att njuta av maj är en omöjlighet så fort man har barn i förskoleåldern och uppåt.

När jag beklagade mig för grannen som har lite äldre barn tittade hon avundsjukt på mig och sa: Lyckost dig som bara skall packa ryggsäckar och handla fika, min dotter tar studenten nästa vecka!

Kram
Agneta

Ut ur garderoben

En del säger att så som det ser ut på ditt skrivbord ser det också ut i ditt huvud. Det stämmer säkert på de flesta. Men i mitt fall skulle jag snarare vilja påstå att som det ser ut i min garderob ser det också ut i mitt huvud.

Fullt med saker jag aldrig använder!
Och skulle jag plocka fram något jag tycker verkar passa så klassas det redan som förlegat och omodernt av dem "som ligger i framkant".

Kram
Agneta

Naturens dofter

Eftersom jag är mellan två jobb några dagar tänkte jag passa på att tvätta lakan och låta torka utomhus för dem brukar dofta friskt hela vintern då.
Tyvärr så är inte bönderna runt omkring lediga just nu, (eller bönder är i och för sig aldrig lediga det vet jag mycket väl) för just denna vecka verkar det som om LRF utlyst nationella gödselspridarveckan, för det är tusan vad det stinker över allt.
Vår jasminbuske är på väg att slå ut och brukar normalt sett sprida väldoft i hela trädgården och en bit in i huset så här års, men den är i år helt utkonkurrerad av stanken av gödsel.

Ja, jag vill ha mat på bordet.
Ja, bönder har det tufft
Ja, det är bättre för miljön med naturgödsel än konstgödsel

Men jag vill också kunna hänga tvätt och sitta ute och äta, kanske grilla lite (även om vi vinslövsbor gör det inomhus). Så snälla LRF Skåne, med gotländska Åsa i spetsen, välj sista veckan i november typ, nästa gång ni har gödselspridarfest.

Kram
Agneta

Hoppfullt!

Igår fick "min" kommun sin första kvinnliga chef för ett kommunalt bolag.
Kanske kan det bli fred i Mellanöstern ändå, eller legala aborter i Vatikanstaten eller varierat musikutbud på Rix FM?

Hon skall i alla fall ersätta två män. Hoppas att det blir det som avgör vilken lön hon får och inte det faktum att hon är kvinna.

Kram
Agneta

Grattis!

Eftersom jag inte hann blogga något igår så kunde jag heller inte informera er om en viktig händelse. Min synnerligen sympatiske och charmige systerson Isak fyllde moped igår. Enligt senaste informationen så skulle han direkt efter skolan igår göra testet för förarbevis på mopeden. Jag vet inte hur det gick, men jag är övertygad om att det gick strålande.

När jag fyllde 15 var det många år sedan jag körde moped första gången, dock bara en gång. Nu är jag 41 och har fortfarande bara kört moped en gång. Vissa saker fastnar men helt enkelt inte för.
Moped är en sådan sak, golf en annan och bruna bönor likaså.

Kram och grattis i efteskott Isak

från Moster

Tuva vs Tito 1-0

Som jag tidigare berättat så har jag under våren gått på lydnadskurs med vår unga toldel-tik Tuva.
En utav de viktigaste sakerna de skulle lära sig var vad "NEJ!" betydde. Det var absolut inga problem, hon lärde sig blixtsnabbt.

Tänk ändå, att hon som knappt passerat valp-stadiet redan lärt sig det som vissa män inte lär sig under ett helt liv.

Kram
Agneta

Kungen och jag

Trogna läsare av Glädjebloggen vet att jag nyligen skrev om mina teorier om att ens placering i syskonskaran påverkar hur pass tävlingsinriktad man blir.

Jag hann knappt skriva färdigt inlägget förrän jag får det bekräftat av en artikel i Norra Skåne 28/5-08.
Beteendevetaren Elisabeth Schönbeck studerar hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet.

I artikeln tas bl a Charlotte Perelli upp som exempel. Det står att hon kan få svårt att komma över fiaskot i melodifestiavalen eftersom hon är äldstabarn . "Generellt sett är det värre för ett äldstabarn att misslyckas. De bygger sin identitet mera på prestation och är därför sämre förlorare än småsyskon" säger Elisabeth Schönbeck. Däremot står det ingenstans i artikeln att storasystrar är mer benägna att bära silverklänningar än småsyskon.

Själv är jag mer som kungen. Har flera äldre systrar och totalt avsaknad av ledaregenskaper.

Kram
Agneta

Och nu blir det reklam

Speciellt för "Sjuksyrran" kommer här ett relaminslag. En perfekt film att  inta kalorier till. När man sett denna film vet man att man duger som man är. Tjock, smal, aptitretande eller noggrann. Alla är vi lika inför dopingkontrollanten.

image6

Kram Agneta

"Det är fettet som brinner" (A. Svensson)

Kvällens resultat

Nu sitter ni väl uppe och väntar på att få reda på hur det gick i tävlingen?
Men innan jag berättar hur det gick vill jag tacka Totte och Ekelundskan för uppmuntran och glada tillrop. Sånt värmer. Det är bara ett litet men, att säga till mig att koppla på vinnarskallen är lite som att säga till Linda Rosing att använda hjärnan. Går det inte, så går det inte.

I kväll vann TV-soffan överlägset över lydnadstävling i ösregn. Den sistnämnda var inte ens med i matchen.

Ute i ösregnet var dock maken som vann golfrundan med kollegorna för tredje gången i rad. Dessutom vann han 116:- på nätpokern tidigare idag. Men vänta med att skicka tiggarbrev eftersom han kanske förlorar i morgon. Jag menar, han som har sån tur i kärlek kan väl inte ha tur i spel också?

Tuva tävlade med kaninen. Men kaninen tävlade inte med henne. Lite som när barnen var små, den som förlorade sa alltid:Jag tävlade faktiskt inte!

Eller som det så käckt står på mellanmjölkspaketen:
Du behöver inte komma först. Du hinner ändå. (Skåne Mejerier)

Apropå Skånemejerier så är jag faktiskt lite besviken på dem. De har i veckovis annonserat att "Nu har mjölken fått nytt utseende" Jag som hatar mjölk såg ändå framemot att få se den nya mjölken. Skulle den vara blå, eller genomskinlig eller brun? Många gissningar, men ingen visste säkert. Döm om min förvåning när jag hällde upp ett glas och såg att den såg precis ut som den alltid har gjort, inte en tillstymmelse till förändring. Däremot såg förpackningarna helt annorlunda ut mot tidigare, med rosa blommor och krusiduller. LURAD!

Kram
Agneta

Tävlingsdags

Ikväll är det sista gången på lydnadskursen på Brukshundsklubben. Det skall firas med en liten tävling mellan oss deltagande ekipage. Jag bara undrar: Varför då?
Jag och Tuva kom sist förra gången så vi har abslout ingen ära att försvara, jag bara inte förstår vitsen med det.
Jag vet att jag är urtrist, men jag går verkligen inte igång på tävlingar. Jag har absolut inget emot tävlingsmänniskor, utan kan ofta avundas dem. Deras vinnarinstinkt kan leda dem till prestationer utver den mänskliga förmågan, man jag är ingen av dem. Sådan som tävlar om vem som kan dricka upp kaffet snabbast i fikarummet, vem som kommer först i bankomatkön eller vilken hund som vinner i lydnadsprovet.
Jag gillar goda vinnare och tycker det är OK att barn kan vara dåliga frlorare, däremot tycker jag det finns något ocharmigt över vuxna dåliga förlorare som skyller ifrån sig (typ sossarna i senaste valet eller svenskarna i ESC).

Eftersom man skall sluta när man är på topp slutade jag tävla redan som spermie. Då hade jag vunnit livet, det räckte för mig.
En bidragande orsak till min brist på tävlingsinstinkt kan naturligtvis vara att jag kom ut som nummer tre. Redan från början hade man fått sämsta medaljen.
Om någon fört statistik över framgångsrika idrottspersoners placering i syskonskaran tror jag att förstfödda är överrepresenterade i den kategorin.

Vad vill jag ha sagt med detta? Ingen aning faktiskt. Kanske: Älska mig för den jag är! (M: Nilsson)

Kram
Agneta

12 år av kärlek

Idag är det inte bara mors dag och min fasters 80-årsdag utan även bröllopsdag för mig och maken.
Det är idag 12 år sedan vi gifte oss i min hemkyrka på Gotland som sedan åtföljdes av en fest för ca 60 gäster. En fantastisk dag på alla sätt och vis.
Vi skall inte fira det på något särskilt sätt, även om det är en viktig dag, en kärlekens högtidsdag. En manifestation. Vi hör ihop och det vill vi visa för alla.

Jag tycker det är en fantastisk prestation av min man att leva ihop med mig, en prestation stööre än vad ni kan föreställa er. Men som tur är så har han ett gott hjärta, stort förstånd och mycket humor, vilket ju underlättar det ömsesidiga umgänget och så spelar han gitarr. Och nätpoker. Och golf. Jag antar att det är hans ventilationssystem. Och om 19 år fyller han 60.

ÄLSKAR DIG J!

Kram
Agneta

När du ser mig, när jag finns i dina ögon,
när du ser att jag finns till.
När du hör mig, när jag är i dina tankar,
när jag kan vara den jag vill.
Då flyger mitt hjärtas fågel,
då stiger den upp mot skyn,
Då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn,

(M. Wiehe)

Bara 18 år kvar.....

I går sa sonen: Mamma nu är det bara 18 år tills du fyller 60!
Eftersom han hade rätt så kunde jag inte gärna slå honom.

Istället försökte jag skaffa mig tidsperspektiv.

För 18 år sedan:
-fanns inte internet
-hade inte första avsnittet av Expedition Robinson sänts
-var blondinbella inte ens född
-så använde de få som hade mobiltelefon dem till att ringa med
-hade Gyllene Tider gjort sin avskedsturne för länge sedan
-var det 8 år kvar tills DVD-spelaren kom och kostade då asmycket och användes bara för industriellt bruk
-visste ingen vem ICA-Stig var
-fyllde Arne Weise 100 år
-fanns det snö på vintern
-kunde man gå in på ett café och beställa kaffe med mjölk och ändå bli förstådd

När jag tänker på detta så inser jag att 18 år är en väldigt låååång tid.

Kram
Agneta

Hellre rik och frisk

än fattig och sjuk.
Ja denna självklarhet har man hört många gånger. Idag hittade jag en rubrik i Norra Skåne som fick mig att tänka på just det uttrycket. Så här stod det: "Regionen vill att äldre håller sig friska längre. " Någon som är emot detta? Hör av er i så fall. (Regionen=Region Skåne=Landstinget)

Det ironiska i sammanhanget är  att man vänder blickarna mot Jönköpings län som skall vara en föregångare när det gäller äldre-projekt. Det är bara det att i Jönköpings län ligger Gislaved och där har man just nu ett uppmärksammat fall där ett par som levt ihop i över 70 år tvingas bo åtskilda eftersom hon är för sjuk för att bo hemma och han för frisk för att bo i särskilt boende. Nu sitter de alldeles ensamma var och en på sitt håll och längtar efter varandras sällskap. De har bara en enda, gemensam, önskan att få tillbringa sina sista dagar tillsammans.
Men den "ansvariga" kommunpolitkern som intervjuades hävdade att man agerat helt i enlighet med gällande lag.
Borde det inte vara kriminellt att göra så?

Till sist ett passande ordspråk hur jag vill leva mitt liv
"Hellre död än oengagerad" Ann Gahte Eriksson

Kram
Agneta

Jag är så glad......

-att jag sa upp mig från jobbet som inte kändes rätt, innan jag tappade förståndet
-att Kron, Litografen och ICA Wisborg tog emot mig, gav mig jobb och lön TACK!!!
-över mitt Stand-up-framträdande på HÄCK
-över mitt nya jobb på Högskolan i Kristianstad
-över alla insikter och erfarenheter det senaste året givit mig.

Ville bara berätta det för någon.

Kram Agneta

Dagens lista

Nu var det länge sedan jag listade glädjeämnen och förväntningar, så här kommer det:

Idag har jag glatt mig åt:
- Att jag har tre friska barn
- Att jag har frysen full med mat
- Att jag har ett hus som står emot sol, vind och vatten

Inför morgondagen hoppas jag:
-att min syster och svåger kommer hem utvilade och nöjda från sin minisemester
-att A-K börjar blogga
-att det blir en fin dag i livet

Varken mer eller mindre........

Kram
Agneta

Nu är den klar.... Uppdaterat

min kulturgärning och kärleksförklaring till Gotland:

Alltid inom mig........

image5


en musikalisk guide till Gotland

Om Du eller någon Du känner har för avsikt att besöka Gotland i sommar och känner att Du skulle ha glädje av en högst personlig guide till Gotland till ackompanjemang av vacker musik av bl a Ainbusk, Susanne Alfvengren, Grymlings m fl så skriv en kommentar i detta forum så fixar jag det. Gratis!


Kram
Agneta




Som i en (rit)saga...

Minns den där ritsagan man gjorde som barn, om två systrar som bodde i ett runt litet hus med varsitt runt litet fönster och varsin trekantig skorsten men med gemensam dörr , och när sagan är klar har den blivit en katt?

När man tänker efter så är det precis så livet ser ut när man skådat det i backspegeln.  De diken man faller ner i, inte bara en gång utan flera gånger  blir sedan de ben som  man (katten) tar sig framåt med. Hade livet enbart bestått av en enda raksträcka hade det ju inte blivit någon katt och inte mycket till liv heller.


Kram

Agneta

Nya rutiner del 2

Nu när jag inom kort skall börja jobba utombys kommer det nog att kräva lite nya vardagsrutiner för mig. Som tur är så börjar jag jobba på nya stället ungefär samtidigt som barnen få sommarlov, vilket förenklar tillvaron avsevärt. Jag hinner komma in i rutinerna ordentligt innan höstterminen börjar. Dessutom kommer det att bli lättare än vanligt i höst när barnen får flytta tillbaka till Söderpark.

Den största förändringen för min del blr nog att jag måste duscha före jobbet istället för efter.

Men jag måste nog förändra outfiten också och kan nog skippa termosen. Kunskapen om pallkragar riskerar att åter bli värdelöst vetande precis som svarabhaktivokalen alltid varit.

För övrigt hoppas jag innerligt att jag kommer till en plats där jag känner mig hemma, att jag äntligen slipper att känna mig som en björk i en tallskog. Hur mycket jag ,på tidigare arbetsplatser, än försökt anpassa mig efter omgivningen har jag ändå inte fått barr. Men jag kanske kommer till en lövskog den här gången, eller åtminstone en blandskog? Hoppas, hoppas.

På det privata planet innebär det naturligtvis att det inte blir en Gotlandssommar och inget uppträdande på politikerveckan som planerats. Men det går ändå. Men min musikaliska guide till Gotland är så gott som färdig så den påverkas inte. Och Gulle: ViKan ändå!

Kram
Agneta

Nya rutiner......

Idag är jag ledig.
När morgonkaoset lagt sig och övriga familjen åkt iväg till sina respektive stimulansplatser är det bara jag och hunden hemma.
Min vana trogen gick jag då och knäppte på datorn och kollade först in mailen, därefter var jag som vanligt på gång att skriva in www.ams.se/platsbanken. Det var då den kom: den sanslösa känslan av overklighet kombinerad med ett stort mått av befrielse: Jag behöver inte kolla jobb idag, inte skriva någon ansökan, inte ringa och ställa dumma frågor till någon arbetsgivare. Och när det dagligen droppar in mail och brev där det står: "Tjänsten som bla bla bla är tillsatt med annan sökande. Tack för visat intresse för vårt företag" så kan jag tänka: Min tid är tillsatt av annat företag. Ta dig i häcken för ditt ointresse för min person! Yes!

Kram
Agneta

Just idag.......

Jag kommer på mig själv att sjunga på en gammal Kenta-låt:
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av mäktiga vindar
Jag har väntat så länge på just denna dag
att det är skönt när den äntligen kommer
väntat så länge på just denna dag........

Kram
Agneta

Rätt bra känsla faktiskt.

(Mel. Mors lilla Olle)
Jag har fått jobb, jag haar fått jobb
Jag har fått jobb, jag haaar fått jobb
Jag har fått jobb, jag haar fått jobb
jag har fått jobb påå hööögskolan!

Hallon eller blåbär?

I dag var jag på anställningsintervju nummer två på samma ställe, en s.k. fördjupad intervju. Jag hade onda föraningar om vad det skulle innebära, men tack och lov besannades dem inte.

Jag råkar nämligen vara allergisk mot fördjupningsintervjuer som pågår i timtal och går ut på att fylla i formulär med de mest irrelevanta frågor i ett formulär som sedan skall analyseras av någon amatörpsykolog utan självinsikt. (Jag har ett skräckexempel på detta i min erfarenhetsbank)

I morgon får jag besked om jag får jobbet eller inte.

Om jag får det skulle jag bli jätteglad. Det är en arbetsplats som jag länge velat arbeta på, men som inte visat något intresse för mig förrän nu.
Om jag inte får det kommer jag att se fram emot att familjen istället tillbringar sommaren på Gotland.

Det känns som om jag skulle kunna använda uttrycket: "Det är som att välja mellan hallon eller blåbär" i detta fall.
Jag kan ju inte få båda, hur gärna jag än skulle vilja.
Eller som Christian Luuk uttryckte det när han var i Finland: "Tar du blåbären, så tar ja hallonen"

Kram
Agneta

B-toningsfråga

Vi har blocket.se som startsida på familjens dator och där lägger de alltid in senaste nytt i rubrikform. Alldeles nyss stod det: "Kenny Jönsson kan missa semin."
Jag vet inte vem han är man antar att han är någon slags idrottare. Men jag med min lantliga bakgrund undrar förstås, varför skall han semineras?

Hemma hade vi en steriliserad bagge vid namn Ulrik och hans uppgift var att ta ut tackor till semin. Han hade en stämpel på magen som han använde för att "märka" tackorna som var färdiga för semin.

Kram
Agneta

Att leva som man lär

I går fick Ekelundskan med mig på en föreläsning om föräldraskap. Mellanbarnet tyckte det var bra att jag skulle dit så att jag kunde få bättre pli på hans syskon som han inte tyckte att vi lyckats lika bra med.

Föreläsningen tillförde väl inte så mycket ny information, men man gick därifrån med ganska bra självförtroende i sin föräldraroll, även om då barnen tycker att jag bara lyckats i ett fall av tre. Dessutom tycker jag att man skall stödja arrangemang på hemorten pm det finns möjlighet, vilket det fanns igår.

Det jag funderade på däremot var huruvida föreläsaren själv levt som han lärt? Han är far till 8 barn, har skrivit ett antal böcker, är ute och föreläser samt är en mycket framgångsrik barnläkare. För mig kändes det fullt tillräckligt för att fylla dagarna, men tydligen inte för honom. På fritiden är han nämligen fotbollsdomare.

Jag har verkligen inget belägg för mina misstankar, och jag gillade honom, men jag kan inte låta bli att fundera: Hur närvarande har han varit under sina barns uppväxt? Det är ju rätt så uppenbart vad han gjorde när han var hemma, om man säger så...

Kram
Agneta

Varför gör man på detta viset?

Ibland får man kommentarer i bloggen från folk man inte känner och det är jättekul, särskilt om de har något intressant att säga.
Men ibland undrar man lite över vissa kommentarer. Som t ex denna som jag fick från en okänd för ett tag sedan: "Hej! Kommentera gärna i min blogg" xxx
Min fråga är: Varför då?

Hon skrev ju inget i min mer än att jag skulle skriva i hennes. Så här beskriver hon sig själv:
" xxx, kvinna 13 år, Stockholm.


I min blogg skriver jag om min vardag, kändisar, smink, skönhet & mode mm. Enjoy

Rent spontant känner jag att vi inte har så mycket gemensamt. OK jag skriver också om min vardag, men även om pallkragar, stolgångar och tyfoner. Väldigt sällan om kändisar, smink, skönhet och mode. Undantaget "pin-up-shortsen" förstås. Enjoy!

En annan kommentar jag fått är:"Gissa kändisen på min blogg och jag lovar att länka till dig i 4 dagar." Samma sak där: Varför då?

Det finns säkert dem som tycker att besöksstatistiken på bloggen är det viktigaste som finns, men det gör inte jag. Det är förmodligen en del av min sjukdomsbild.
Jag har även efter noggrann självrannsakan hittat andra åkommor jag bär på. Den ena är genetisk, medan den andra är att betrakta som en yrkesskada.

T ex så är jag övertygad om att, bara för att det varit soligt och fint så kommer vi inte att få en enda droppe regn på HELA sommaren. Jag är nog ganska ensam om det, men det är nedärvt på morssidan.
Den andra är att under min tid på studieförbund så blev jag ipräntad att all tid som inte ägnades åt folkbildning var bortkastad tid. Därför håller jag nu på att skriva en musikalisk guide till Gotland. Inte för att någon frågat efter det, inte för att någon behöver det och inte för att någon skall läsa den, utan enbart för att inte slösa på min dyrbara tid.

Kram
Agneta

Historiska gotlänningar:

I serien Gotlands-stänk kommer här en presentation av ännu en historisk gotlänning:nämligen Östersjöns och Sveriges sista sjörövare, Petter Gottberg. (Nej, vi är inte släkt, såvitt jag vet eller vill kännas vid).

PG föddes 1762 i Guldrupe socken på Gotland och dog 1831 i Boo socken i Stockholm. Han var arrendator på Gotska Sandön i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet.

Enligt sägnen så hade han en halt häst som han varje kväll red längs med strandlinjen, med en fackla i sin hand. Detta fick förbipasserande fartyg att tro att det handlade om ett skepp i sjönöd och man ändrade kurs och begav sig mot ljuset. Väl framme gick fartygen på grund utanför Sandön och Gottberg tog emot dem och bjöd in dem till sin lada. Därefter låste han dörren, sköt hela besättningen genom de små fönstergluggarna i ladan och gick sedan ut och plundrade skeppet.

Det var mycket taskigt gjort.

Så småningom fick han sitt straff ,och eftersom Sverige redan då hade milda straff för mördare så dömdes han till 28 dagars vatten och bröd samt att gå i kyrkan en söndag. Hårda bud, men han tog sitt straff och gick faktiskt på högmässa i Fårö kyrka en söndag 1817.

TVserie med samma namn. Sven Wollter spelade Petter Gottberg, Anton Glanzelius drängen Sven och den sköna fröken Gottberg spelades av en mycket ung Helena Bergström.

Men mycket kring honom är som sagt sägner och säkert uppdiktade. Innerst inne var han nog en varm, snäll och kärleksfull person som alla andra Gottbergare.

Kram
Agneta

Skilda världar!

Alldeles nyss var jag inne och kollade på blondinbellas blogg för att ta reda på varför hon tjänar tusentalskronor på sin blogg och inte jag. Kanske är det pga detta insiktsfulla inlägg, som är direkt  kopierat från hennes blogg:

"Det är alltid lite läskigt att titta i andras badrumskåp för man hittar alltid något medel för olika sorters svamp eller något annat som man inte vill se.. Hur som helst skulle jag låna en deo av min pojkvän och så öppnar jag skåpet och genast ställdes jag för ett problem som jag aldrig mött tidigare, vilket deo väljer man om det finns 9 stycken?"

Samtidigt som denna dramatiska händelse utspelar sig i Stockholms innerstad har 100 000 männsikor dött i Burma pga tyfonen och den efterföljande tsunamin. Över 1 miljon är hemlösa och barn har blivit föräldralösa.

Men hur skall man ha tid att hjälpa dessa människor när man har fullt upp med sina egna problem, som att välja bland 9 olika deodoranter?

Kram
Agneta

Hej, minns ni mej?

Jag har fått påpekande av min stora syster att jag har varit dålig på att uppdatera bloggen. Skall hon säga som inte bloggar alls. Jag tycker faktiskt att hon borde det för hon är väldigt rolig och en fantastiskt duktig skribent. Så utöva gärna påtryckningar på henne via Glädjebloggen.

Men hon har rätt, jag har varit lite dålig på att uppdatera bloggen. Jag gjorde ambitiösa försök i förrgår och försökte lägga in nånna bilder och försöka få nåt att komma me in på ljudet, men misslyckades med båda sakerna så då gav jag upp helt.

Funderar mycket på vilken out fit jag skall ha i vår. Fick medlemsblad från MQ i veckan och då stod det bl a: "Helt rätt i vår är pinup-shortsen med hög midja och breda hängseln. Helt fel är däremot fjorårets mode med svarta leggins under stormönstrade tunikor och t-shirts."

Tycker ni att jag skall bry mig om det?
Det finns något inom mig som skriker våga  vägra pinup-shorts. Men tänk om jag är den enda mamman i skolan som inte har pinup-shorts på mig på skolavslutningen i kyrkan?

Apropå pinup:Var det någon som såg Gry Forsells klänning på Körslaget ikväll? Skulle den verkligen se ut så eller hade hon vänt den bak och fram? Man kan säga att hon och jag har helt olika arbetskläder, vilket i och för sig är OK eftersom vi har olika arbeten. Men hade det inte varit bättre att hon hade valt att ha den en dag då hon jobbar på radion?

Kram
Agneta

Gotland, min längtan* del I

Nu när den ljuva sommaren börjar nalkas tycker jag att det passar sig med lite stänk från Gotland då och då här på Glädjebloggen.

Jag kommer att skriva om platser, personer, händelser mm som jag tycker kan vara av ett visst intresse för folk som gillar Gotland eller som har för avsikt att besöka ön snart.

Först ut är faktiskt en av Sveriges mest framgångsrika vetenskapsmän, men ändå lite av en doldis.
Nämligen Christoffer Polhem: Han föddes på Gotland 1661 som Christoffer Polhammar, men adlades så småningom och fick då namnet Polhem.
Han har kallats den svenska mekanikens fader och utan honom hade vi kanske inte haft några slussar, ingen framgångsrik gruvindustri i Falun och definitivt inga Polhem-lås.

Han lever inte längre!

Men han finns att beskåda som staty i Visby och har flera skolor uppkallade efter sig, samt en gammal Gotlandsbåt. Undrar vilket av det han skulle värdesätta högst?

Jag tycker definitivt att han är värd en omnämnande här.

Kram
Agneta

*Titeln Gotland min längtan är titlen på en dikt av Gotlandsskalden Gustaf Larsson. Kanske det blir något om honom också här i framtiden. Vem vet.

Trött, trött, trött!

I kväll har jag varit på möte. Av någon anledning fick det mig att börja tänka på en låt av Björn Afzelius:

"Om man lever i en ankdamm
och är fullständigt tillfreds
tror man snart att gölen är en ocean.
Då blir näckrosen en urskog
och man själv en mänsklighet
och på varje fråga har man själv ett svar"

Hallå:Det finns barn som svälter där ute, det finns kvinnor som blir slagna av sin män och luften är visst också förpestad! Gör något vettigt, ni som har så mycket energi

Men Maria:Du är fortfarande en klippa!

Kram
Agneta

PS: Det har gått  ca3 veckor sedan Engla hittades. Är det någon som fortfarande minns? DS

Dubbla nöjet för halva summan!

Idag var jag tvungen att ändra inkomst till Försäkringskassan, för min egen skull. Då upptäckte jag, svart på vitt, att min årsinkomst har mer än halverats sedan 2006. Det märkliga är att jämfört med samma period så har livskvaliteten ökat med ca 100%.

Tänk att det skall ta över 40 år innan man kommer till insikt om vad som har respektive saknar betydelse.

Som jag ev. tidigare nämnt så fick jag inte jobbet jag intervjuades för. Men jag måste ge en eloge till chefen på det företaget, för han ringde mig och berättade varför det inte blev jag. Det var helt enkelt så att de hade en person som hade exakt den utbildning och yrkeserfarenhet som de frågade efter. Han sa dessutom att jag gjorde en bättre intervju än henne, så det fanns inget jag kunde ha gjort annorlunda. Mer än att mjligen ha valt en annan utbildning för sisådär en tjugo-tjugofem år sedan. Men hur som helst så tyckte jag att han agerade föredömligt.

Så nu blir det nog att ålanera enligt ursprungsplanen, vilket innebär ca 5-6 veckor på Gotland, med arbete hos svågern (som fyller år idag). Jag förstår att ni tycker synd om mig som måste tillbringa hela sommaren där, med solen, naturen, havet, raukarna, blåelden, kalkstenen och Göran Ringbom. Men jag vill klara det, jag kan klara det, jag skall klara det.

Kram
Agneta

Vad skiljer oss åt?

"Dricka utan att vara törstig och bedriva älskog vid alla tider på året,
det är det enda som skiljer människorna från de andra djuren."
(
Pierre-Augustin de Beaumarchains)

Ledsen att behöva säga det Pierre, men du har fel! Jag kan komma på miljoner andra saker som också sklijer oss åt. Att du bara kan komma på två saker är lite klent, eller också har du ovanligt djuriska vänner.

Det spelar ingen roll vilket djur vi jämför oss med, ingen djurart:
  • aktiesparar
  • går runt och visar foton på sina barn
  • springer tjejmilen
  • längtar till helgen för att det är "Så skall det låta" på TV
  • anmäler sina barn till talangjakter
  • mm, mm Listan kan som sagt göras hur lååång som helst.
Ibland hade det nog varit skönt att vara något annat djur, vi människor kan vara så elaka mot varandra. Undrar vilket man skulle trivas bäst med att vara. Inte fluga i alla fall, de äter skit och sprider sjukdomar. Inte kor heller för de klassas som miljöfarliga numera. Men ett lamm* kanske, det kunde väl vara trevligt? Man går ute året om och blir klippt då och då, och när man gjort sitt avnjutes man som lammkött. Bara en sån sak.

Kram
Agneta
* Jag vill poängtera att på gotländska så heter det lamm resp lammungar och inte som på fastländska:får resp lamm.


Ordbajs...

Ibland när jag sitter och.... gör sådant som utesluter all annan aktivitet så brukar jag roa mig med att läsa ord- eller uppslagsböcker. Då och då brukar jag försöka memorera något nytt och sedan försöka att så snabbt som möjligt få in ordet i ett samtal. Idag råkade det vara "Bra Böckers Lexikon" del 22 STOF-TCH som hamnade i mina händer och ögonen råkade fastna på ordet stolgång, vilket i och för sig var passande med tanke på vad jag höll på med.

Nu måste jag försöka föra in samtalet på det ämnet så att jag kan få nytta av kunskapen, vilket inte lär vålla några problem i min familj.

Det roliga blir att skriva in ordet som sökord på bloggen och se om det blir några träffar.

Moget? Nej! Men vad händer med det som är moget? - Jo, det ruttnar snart!

Kram
Agneta

Bildbevis HÄCK

Nu har jag bildbevis på att jag åtminstone var på plats på HÄCK i Hässleholm i tisdags. Däremot finns det inget bevis på att jag stod upp på scenen. Här ser jag ut som folk är vana att se mig:sittande i en soffa.

Men det finns lite uppdaterad info på www.häcken.nu.

image4
Stående fr vänster:Elin Nordén (konferencier), Khalid Geire
Sittande från vänster:Thomas Hgblom, Kristoffer "Kringlan" Svensson, André Wickström och så jag.
(Foto:Petra Jalkling)

Kram
Agneta

Jämställdhet

Jag vill också haka på bloggsnackisen om Fru Gårman. Jag vet att "min" kommun också har långt framskridna planer på att införa dylika skyltar i kommunen. Jag tycker det är jättebra att de ledande i kommunen visar att de tar jämnställdheten på allvar med tanke på följande kommunfakta:
  • Samtliga av de 3 högsta politiska posterna (kommunalråd o oppositionsråd) innehas av män
  • 10 av 10 nämndsordföranden är män
  • 13 av 15 i kommunstyrelsen är män
  • 11 av 13 förvaltningschefer är män.
Men allt detta skiter jag i, bara vi får "Fru-Gårman-skyltar" är jag nöjd med jämnställdheten i kommunen. Men får vi det inte startar jag nog ett uppror.

Föresten tycker jag att det borde heta Fru Gårkvinna.

Sedan tycker jag att man även bör göra om "varning-för-vägarbets-skyltarna". För det är väl inte bara män som får lägga asfalt?
(Som en parentes kan jag nämna att när vi var barn kallade vi den skylten för "förbjudet att kissa i myrstacken". Det var innan vi hade körkort och visste att förbudsskyltar var runda, och långt innan vi hade någon uppfattning om storleken på det pojkar kissade med. Vi var som sagt bara systrar i familjen)

Kram
Agneta

P.S. Jag vill samtidigt passa på att önska de ledande i kommunen lycka till med de lite större frågorna DS

Livsperspektiv

Jag har precis tittat färdigt på Humorgalan som ordnades av TV4 i syfte att ragga världsfräldrar åt Unicef. Man kan tycka vad man vill om galor och om humorn i programmet, men budskapet träffade en som en stilettklack i ögat.
Utav alla vidriga vidrigheter var inslaget från Kongo det som fick mig gråta ohämmat. Flickor från 3 år och uppåt som utsatts för systematiska gruppvåldtäkter av soldater som inte bara nöjt sig med att "sticka in" sina, ja ni vet vad, utan också gevärsmynningar, knivar, stolsben mm. Vilka skador och smärtor dessa gärningar lämnat efter sig kan man inte ens föreställa sig. Inga kroppsfunktioner fungerar.
En flicka i mina söners ålder (ca 10 år) berättar hur kisset rinner om henne hela tiden, så hon luktar så illa så ingen vill leka med henne. "När jag tänker på vad jag varit med om och vilka smärtor jag har önskar jag hellre att jag vore död"

Glassen som vi åt framför teven smakade inte längre lika gott och att chokladsåsen inte räckte till hela familjen saknade också betydelse.

Vi har varit världsföräldrar i ca 5 år nu och jag är övertygad om att det gör skillnad.

Jag avslutar med dikten "En broder mer" av Stig Dagerman:

Jorden kan du inte göra om
Stilla din häftiga själ
endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.

Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.

Kram
Agneta

RSS 2.0