Glädjebloggen

Det är söndag morgon. Klockan är fem över halv sju och jag har redan varit uppe i 20 minuter. Det är inte så att jag ställt klockan på ringning för att jag skulle kunna gå upp och blogga och ta datorn i besittning innan någon annan hann före, vilket i och för sig inte är helt omotiverat. Nej det var bara så att klockan kvart över sex kände jag mig utvilad och sovnöjd. Att ligga kvar och invänta ny sömnperiod kändes ganska onödigt.

Gårdagskvällen var svåger med söner här och käkade tacos och såg fotboll. Jag tycker att det är irriterande att det inte finns något ord för en sådan sak som make/makas syskonbarn. Det finns ju svåger, svägerska, svärföräldrar o.s.v. men alltså inget för detta släktskapsförhållande. Att säga "min mans brorssöner" låter i  mitt tycke som om de inte har något släktskap med en alls, utan bara med maken, och jag bara med deras föräldrar och farföräldrar.

Kan någon komma på något bra ord så kan ni väl meddela mig och så kan vi hjälpas åt att lansera det i smyg?

Jag är inte överdrivet intresserad av fotboll, men slötittade lite på matchen igår samtidigt som jag spelade spindelharpan. Jag har ingen aning om vem som var bäst på plan, men mest imponerad blev jag av Zlatan som i intervjun direkt efter matchen fick frågan: "Vad tycker du om att ditt mål dömdes bort?" och på den svarade: "Jag tyckte inte att den var ute, men vi har en domare på planen och det är han som dömer."
Att svara så fem minuter efter att man förlorat en match som skulle ta en till VM, och där man fått ett mål bortdömt är imponerande. Nästan ett litet hjältedåd.

Kram
Agneta