Direkt ur fickan

Jag kan inte förneka det faktum att jag är medelålders, med 45 år på jorden är man ingen ungdom, men heller ingen åldring. Utan mitt emellan, medel helt enkelt. Som en trea på en femgradig skala ungefär.

Förr i tiden kände man igen medelåldringar på att de hade solur och bekväma skor. Riktigt så enkelt är det inte längre. Även ungdomar kan bära bekväma skor och kärringar pumps, och solur är nog ingen bästsäljare i min generation.

Däremot hörde jag någon säga att definitionen på medelålders är när man har fler flaskor i medicinskåpet än i barskåpet.
Nu är inte det någon bra värdemätare i vår familj då vi varken tror på alkohol eller medicin som hälsoundergörare.

Jag skulle snarare vilja säga som så att man vet att man är medelålders när man har mer mat i tandfickorna än i kylslåpet.
Eftersom vi bor så nära ICA har vi sällan någon välfylld kyl eller frys, men däremot är det inte klokt så mycket mat jag har kvar i tandköttet efter en måltid. Och slarvar man med tandtråden en kväll så har man snart till en minilunch dagen därpå.
Livsmedel som lämpar sig särskilt bra att förvara i rumstemperatur är jordnötter, köttfärssås och fläskkotlett.

Nu tycker du kanske att det är lite äckligt och opassande att prata om, men jag tycker det är viktigt att man även diskuterar obehagliga saker och för upp problemen till ytan och inte försöker tiga ihjäl dem.

Jag hörde förresten att plåtarna till tandkorten är mycket större nu än tidigare p g a att polyklinikerna börjat med digitala bilder. Sist jag var hos tandläkaren och fotade mig hade jag stora problem med att hålla kvar plåten så länge det behövdes, men jag hoppas att det var efter digitaliseringen så att det inte blivit ännu större plåtar sedan dess.
Undrar om bilderna digitaliserats för att de skall kunna läggas ut på nätet? Kanske kommer det i framtiden finnas ett "Google Mouth" där alla tandkorten läggs ut till allmän beskådan. Då kanske en och annan hemlighet kommer att röjas, som t ex stora guldtillgångar eller otillåtna halter av kvicksilver.

Nej nu är klockan tolv och jag måste inta min medhavda lunch.


Kram
Agneta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0