Agnetas sommar!
Idag är det den 9 september och sist jag skrev något på bloggen var den 27 maj. Mellan dessa båda inlägg ligger det en lång, het sommar att tänka tillbaka på.
Fast ni som varit med vet förstås att den varken varit lång eller särskilt het. Snarare kort och blöt.
Läste att det kom att bli billigare el i vinter eftersom vattenmagasinen är så välfyllda i år. Undrar hur mycket till det måste regna innan elen blir helt gratis.
Men du kanske undrar lite över vad jag gjort i sommar, vad jag haft på mig och vad jag ätit och hur långt jag sprungit och så där? Egentligen brukar sådan information vara förbehållet facebook, men jag kan ju berätta lite i alla fall.
Bl a så var vi på Gotland och firade midsommar och hade det mysigt. Det är så mycket man kan göra på Gotland om sommaren. Störta stång, äta glass, rida russ, köra hö, ligga sked m.m. Dock var det bara en bråkdel av allt det där som vi verkligen hann med, men möjligheten fanns. Om vi hade velat, eller snarare om vi inte hade velat så förfärligt, men det är inte alltid lätt att bestämma sig för vad man vill.
Dessutom var vi en runda i London i augusti, för att ge en mer exakt tidsangivelse så kom vi den dagen kravallerna började och åkte hem samma dag som de upphörde. Fast det var verkligen bara en tillfällighet, jag har nämligen inget behov av att starta bråk när jag är utomlands utan tycker det är roligare att se mig omkring då.
Fast om man skall kasta gatsten är det smart att göra det i London, för tillgången till gatsten är enorm där just nu, sådär ett år före OS.
Det putsas, byggs och fejas överallt i London för att det skall vara fint tills idrottarna kommer, trots att de mest hänger runt stadion.
Jag har varit i London en gång innan men det är 20 år sedan och då fanns inte London Eye och Big Ben var alldeles nybyggd och Nelson precis vunnit slaget vid Trefalgar, så mycket har hänt sedan dess.
Dessutom var det poliser precis överallt, 15000 poliser var utbeordrade att parullera gatorna på kvällarna. Det var i stort sett det enda vi märkte av kravallerna, om man bortser från de ständigt tjutande sirenerna förstås. Ett tag trodde jag att det var i mitt huvud det tjutade.
Fast londonborna är luttrade från IRA-tiden och tog det med ro. Om det kom så där en 7-8 pikebilar på rad fyllda med kravallpoliser och skottsäkert galler på rutorna, så tycker åtminstone jag att det är ganska dramatiskt, i alla fall när man kommer från Vinslöv. Men lokalbefolkningen lyft inte ens blicken från sin "nice cuo of tea" utan forsatte tugga scones.
När vi väl kom hem vankades bröllop för käraste svåger och svägerska i Stoby. Som jag längtat efter att gå på bröllop och det blev i stort sett som jag hade hoppats, fast bättre.
Jag återkommer säkert till det eller något annat inom kort, men nu vankas det aftonvard i stugan.
Kram
Agneta
