Tonårsliv
Gårdagen gick helt åt till att fira sonen och hans två goa vänner för att de nu gjort sitt intåg i tonårsvärlden.För att det inte skulle bli för trångt och för att vi skulle slippa städa härhemma så valde vi att förlägga firandet till makens arbetsplats. På så vis kunde han förena nytta med nöje och ev passa på att skriva en kvartaksrapport eller något medan barnen åt hamburgare och skickade sms.
Allt flöt på utan problem, förutom att bredbandet strulade, vilket skulle kunna äventyra hela festens genomförande. För Inget bredband ingen spotify.Vi försökte hitta alternativa lösningar på musikfrågan. Någon, det kan mycket väl ha varit jag, föreslog att man ju kunde ta med CD-skivor för säkerhetsskull. Blickarna vi fick tillbaka lät oss förstå att CD-skivor är såå 2008 och därmed fullkomligt uteslutet. Bara faderns sång till gitarr kändes som ett sämre förslag.
Nu löste det sig på bästa sätt ändå, utan varken cd-skivor eller pappor. Musiken ljöd över hela fabriksområdet medan vi vuxna och småsyskon diskret drog oss undan till kontoret, där vi kunde betrakta tonårsbuset från fönsterplats.
Nu var det förvisso inget bus utan bara glada skratt och spring i ben, men det tror man ju inte på förrän man sett det med egna ögon.
Kram
Agneta
