Ingmar, Ingvar, Wanja och jag

I morgon inleds sjätte upplagan av Bergmanveckan. Då samlas hela världens kulturelit och Ingvar Carlsson på Fårö. Och på tredje dagen, uppstånden igen ifrån de döda, dyker Ingmar Bergman själv upp. Eller det kanske han inte gör, men går igen det gör han nog, precis som huvudpersonerna i sina filmer.

Ingvar Carlsson däremot, har handlat strumpor av mig en gång då han var statsminister och jag snabbköpskassörska på Domus i Visby. Det hände sig på den tiden då det inte fanns MedMera-kort och det därför inte gick att handla kooperativa strumpor på Kapp-Ahl, varför han således var hänvisad till Domus för att göra sina strumpinköp.

Han var, då liksom nu, sommargotlänning medan jag var vinterfastlänning. Skillnaden och likheten mellan dessa är bl a att båda tillbringar sommaren på Gotland och övrig tid på fastlandet. Men medan den förstnämnda åker till Gotland för att vara ledig åker den sistnämnda dit för att jobba (eller snarare "jobbe"). Den sistnämnde är född på ön medan den förstnämnde önskar att han/hon vore det. Ingen av grupperna vill bli kallade turister då de anser sig vara av finare sort.
En annan skillnad mellan mig och Ingvar Carlsson är att om hans ansikte ser ut som en handbollssko så ser  mitt ut som själva handbollen. Och så har han glasögon medan jag numera har lins. Och bara en av oss har Sanna-Kallur-frisyr.

I övrigt tror jag att Ingvar Carlsson är en ärlig och rättskaffens man som lever som han lär. Som nog skäms över Wanja Lundby Wedins bonusagerande och hellre köper aktier i Folksam för sina pensionspengar än ett gods i Sörmland. Men det är bara vad jag tror!

Kram
Agneta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0