Glädjebloggen

Som prenumerant på "MåBra" så får jag regelbundna mail från "min viktcoach". Hittills har jag ignorerat dem, vilket ju är ganska ohyfsat med tanke på hur hon ansträngt sig. Men idag tänkte jag att jag skulle visa lite intresse och började därför fylla i vilka livsmedel jag intagit under dygnet och i vilken mängd, precis som hon uppmanat mig att göra.

Det var minsann inte det lättaste. Jag skrev "kaffe" och fick då 25 träffar. Caffe Latte, Capuccino, Kaffe kokt, Kaffe bryggt, kaffe bryggt från Gevalia, kopp stor, kopp liten. O.s.v. Jag förstår att bantningmetoden funkar, man slutar äta helt bara för att det är så jobbigt att fylla i.

Men när jag fyllt i vad jag ätit till frukost hade jag förbrukat merparten av dagsransonen kalorier, så för återstoden av dagen hade jag att välja på ett Digestivekex eller 18 kg gurka, Jag gillar inte Digestivekex särskilt mycket och 18 kg gurka, det måste väl förbeställas? Jag tror inte att Ingemar skulle bli så glad om jag kom in på ICA i Vinslöv och fyllde kundvagnen med 18 kg gurka. Undrar var smärtgränsen för gurka går. 3 kg? 8 kg? Det känns som att jag måste ta reda på det, i fall i fall.

Jag löste det genom att ta en cykeltur med "fjortisen" och på så sätt fick jag bonuskalorier som räckte till en kanelbulle.

Att cykla med henne är för övrigt förenat med livsfara eftersom hon anser sig vara en draghund. Alltså en hund som drar, inte en hund som klär ut sig till det motsatta könet och sjunger "Ja, jag vill leva la Dolce Vita" som Chister Sjögren Lindarw.

Fast egentligen behövde hon ingen cykeltur för hon hade redan varit ute på egen hand. I förmiddags ringde det på dörren och utanfr stod en kvinna som sa "Din hund är på väg till ICA". Hon skulle väl dit och kolla in de senaste tjurmusklerna kan man tänka sig. Hon har varit runt och hälsat på så många ställen vid det här laget att hon börjar bli kändis i Vinslöv. Det är hon och Ingvar Andersson. Och så Holger Nilsson förstås, fast han bor i Sösdala nu,

Kram
Agneta