Om man kunde
koppla elektroder till människan för att utvinna energi så skulle det inte bli många kilowattimmar producerade hos mig kan jag lova. Jag har absolut ingen energi alls just nu, varken positiv eller negativ. Men Linda Bentzing skulle nog få en och annan glödlampa att lysa.
Fast jag gläds åt att det är fredag. I morgon skall jag och dottern gå på stan. Barnen får välja varsin aktivitet med en förälder och hon valde att gå på Lindex och fika i stan. Förra lördagen var det mellansonen som valde att gå med sin mor på Mamma Mia. DET var en energikick må jag säga. Jag är ingen ABBA-fan precis, tycker de är helt OK men inte mer. Men i filmen gjorde sig musiken verkligen, man blev så glad.
Nästa vecka blir det äldste sonens tur. Undrar vad han kommer att välja. Om jag känner honom rätt åker han nog helst någonstans UTAN sin mamma, men gärna MED hennes plånbok.
Att barn skäms över sina föräldrar är ju inget ovanligt men inte kunde jag väl tro att mina barn någonsin skulle skämmas över sina föräldrar. Vi som är så ungdomliga och klär oss, beter oss och cyklar som deras kompisar. Vad mer kan man begära av en förälder egentligen?
Yngste sonen tycker att jag skall försöka bli förtidspensionär, genom att låtsas att jag har ont i nacken, för då är jag hemma när han kommer från skolan. Jag lovade att fundera på saken.
Själv tycker jag att det är bättre att försöka hitta ett jobb där jag kan komma och gå som jag vill, tjänar mycket, har lång semester och slipper stress. Får nog gå in på ams.se igen och kolla om det finns något sådant. Eller har jag för höga krav nu?
Eller också får jag öppna eget. Fast jag vet inte inom vilken bransch. Jag har lite svårt att komma på inom vilka områden min spetskompetens finns. En gång för många år sedan diskuterade jag och en kollega vad vi skulle göra om vi inte skulle göra det vi gjorde då. Jag gav henne massor av förslag som hon girigt slickade i sig. När jag sedan lite försynt sa:"Undrar vad jag skulle kunna jobba med istället" så sa hon "Jag kan faktiskt inte komma någonting". Med sådan kollegor behöver man inga ovänner.
Kram
Agneta
Fast jag gläds åt att det är fredag. I morgon skall jag och dottern gå på stan. Barnen får välja varsin aktivitet med en förälder och hon valde att gå på Lindex och fika i stan. Förra lördagen var det mellansonen som valde att gå med sin mor på Mamma Mia. DET var en energikick må jag säga. Jag är ingen ABBA-fan precis, tycker de är helt OK men inte mer. Men i filmen gjorde sig musiken verkligen, man blev så glad.
Nästa vecka blir det äldste sonens tur. Undrar vad han kommer att välja. Om jag känner honom rätt åker han nog helst någonstans UTAN sin mamma, men gärna MED hennes plånbok.
Att barn skäms över sina föräldrar är ju inget ovanligt men inte kunde jag väl tro att mina barn någonsin skulle skämmas över sina föräldrar. Vi som är så ungdomliga och klär oss, beter oss och cyklar som deras kompisar. Vad mer kan man begära av en förälder egentligen?
Yngste sonen tycker att jag skall försöka bli förtidspensionär, genom att låtsas att jag har ont i nacken, för då är jag hemma när han kommer från skolan. Jag lovade att fundera på saken.
Själv tycker jag att det är bättre att försöka hitta ett jobb där jag kan komma och gå som jag vill, tjänar mycket, har lång semester och slipper stress. Får nog gå in på ams.se igen och kolla om det finns något sådant. Eller har jag för höga krav nu?
Eller också får jag öppna eget. Fast jag vet inte inom vilken bransch. Jag har lite svårt att komma på inom vilka områden min spetskompetens finns. En gång för många år sedan diskuterade jag och en kollega vad vi skulle göra om vi inte skulle göra det vi gjorde då. Jag gav henne massor av förslag som hon girigt slickade i sig. När jag sedan lite försynt sa:"Undrar vad jag skulle kunna jobba med istället" så sa hon "Jag kan faktiskt inte komma någonting". Med sådan kollegor behöver man inga ovänner.
Kram
Agneta
Kommentarer
Trackback
