Söndagsångest

I förrgårkväll beklagade sig äldste sonen över att helgen redan var slut och att en hel vecka med skolarbete låg framför honom.
Han hade sndagsångest helt enkelt. När maken fick höra detta log han överlägset och sa: - Du skall inte komma här och snacka söndagsångest med oss, du som slipper "Spanarna på Hill Street".
Och visst ligger det något i det han sa. Den som inte hört den vindögde polischefen säga till Digger o co "Be careful out there" har inte upplevt söndagsångset på riktigt.

Makens söndagsångest var nog av allvarligare sort, för klockan sju i går morse tog han ett tårfyllt farväl av HILTI:n då han återbördade den till sin rättmätige ägare. Med löfte om att få hyra den när helst han önskade kom han hem och åt en frukost under tystnad med famlijen, 300:- fattigare, men en uplevelse rikare.

På kvällen var jag på föräldramöte med sonens klass. Ni vet det som blev inställt pga sjukdom för några veckor sedan.
Eller, det var ju inte samma möte, för det har ju redan varit. Eller det har ju inte varit för det blev ju inställt. Men om det inte hade blivit inställt så hade det ju redan varit, fast dåhade jag ju inte behövt gå på det som blev istället för det som ställdes in, för då hade det ju inte ställts in. Dessutom har ju det som var istället för det som ställdes in också varit, för det ställdes inte in. Oj vad krångligt det blev, jag tror jag lämnar det här.

Jag tror jag skall lägga yllefiltar i kökslådorna istället.

Kram
Agneta

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0