Lite tagen......
är jag fortfarande efter dagens utmärkelse (se föregående inlägg).
Inte kunde väl någon tro att just jag skulle bli en sådan framstående profil inom Vinslövs idrottsliv? Jag som aldrig blev invald i laget, utan bara var en tilldelning från motståndarlaget. "Det är er tur att ha henne" och "fy bubblan, vi fick Agneta" var vanliga kommentarer under de fasansfulla gymnastiklektionerna.
Och så undrar Blossom med flera varför vissa ungdomar inte deltar i idrotten och inte gillar att röra sig.
Kanske beror det på att det tycks vara omöjligt att inte kombinera organiserad motion med ett visst mått av tävlingsinslag. Även om VISSA gympalärare försökte tona ner tävlingsbiten så verkar det ändå svårt att undvika att det tävlas. Om man då råkar vara predestinerad för sista platsen, hur mycket man än anstränger sig, är det kanske inte så konstigt att många ger upp redan i första klass.
I andra ämnen blir inte de dåliga resultaten så offentliga. Det går, om än med viss möda, att hålla ett provresultat i matte hemligt medan det är mycket svårare att dölja att man kommer sist i en springtävling.
Men som tur var tävlade jag inte. Det gör jag inte nu för tiden heller, när jag motionerar. Nu begränsas förvisso mina motionspass till enstaka knipövningar i samband med rödljus och köbildning på ICA. Men jag skulle aldrig få för mig att fråga personen i kön brevid hur många knip den hann med och sedan, när jag fått veta att det var fem, säga: "Ha, jag hann med sex stycken, så atte..."
Kram
Agneta
Inte kunde väl någon tro att just jag skulle bli en sådan framstående profil inom Vinslövs idrottsliv? Jag som aldrig blev invald i laget, utan bara var en tilldelning från motståndarlaget. "Det är er tur att ha henne" och "fy bubblan, vi fick Agneta" var vanliga kommentarer under de fasansfulla gymnastiklektionerna.
Och så undrar Blossom med flera varför vissa ungdomar inte deltar i idrotten och inte gillar att röra sig.
Kanske beror det på att det tycks vara omöjligt att inte kombinera organiserad motion med ett visst mått av tävlingsinslag. Även om VISSA gympalärare försökte tona ner tävlingsbiten så verkar det ändå svårt att undvika att det tävlas. Om man då råkar vara predestinerad för sista platsen, hur mycket man än anstränger sig, är det kanske inte så konstigt att många ger upp redan i första klass.
I andra ämnen blir inte de dåliga resultaten så offentliga. Det går, om än med viss möda, att hålla ett provresultat i matte hemligt medan det är mycket svårare att dölja att man kommer sist i en springtävling.
Men som tur var tävlade jag inte. Det gör jag inte nu för tiden heller, när jag motionerar. Nu begränsas förvisso mina motionspass till enstaka knipövningar i samband med rödljus och köbildning på ICA. Men jag skulle aldrig få för mig att fråga personen i kön brevid hur många knip den hann med och sedan, när jag fått veta att det var fem, säga: "Ha, jag hann med sex stycken, så atte..."
Kram
Agneta
Kommentarer
Trackback
