Tävlingsdags
Ikväll är det sista gången på lydnadskursen på Brukshundsklubben. Det skall firas med en liten tävling mellan oss deltagande ekipage. Jag bara undrar: Varför då?
Jag och Tuva kom sist förra gången så vi har abslout ingen ära att försvara, jag bara inte förstår vitsen med det.
Jag vet att jag är urtrist, men jag går verkligen inte igång på tävlingar. Jag har absolut inget emot tävlingsmänniskor, utan kan ofta avundas dem. Deras vinnarinstinkt kan leda dem till prestationer utver den mänskliga förmågan, man jag är ingen av dem. Sådan som tävlar om vem som kan dricka upp kaffet snabbast i fikarummet, vem som kommer först i bankomatkön eller vilken hund som vinner i lydnadsprovet.
Jag gillar goda vinnare och tycker det är OK att barn kan vara dåliga frlorare, däremot tycker jag det finns något ocharmigt över vuxna dåliga förlorare som skyller ifrån sig (typ sossarna i senaste valet eller svenskarna i ESC).
Eftersom man skall sluta när man är på topp slutade jag tävla redan som spermie. Då hade jag vunnit livet, det räckte för mig.
En bidragande orsak till min brist på tävlingsinstinkt kan naturligtvis vara att jag kom ut som nummer tre. Redan från början hade man fått sämsta medaljen.
Om någon fört statistik över framgångsrika idrottspersoners placering i syskonskaran tror jag att förstfödda är överrepresenterade i den kategorin.
Vad vill jag ha sagt med detta? Ingen aning faktiskt. Kanske: Älska mig för den jag är! (M: Nilsson)
Kram
Agneta
Jag och Tuva kom sist förra gången så vi har abslout ingen ära att försvara, jag bara inte förstår vitsen med det.
Jag vet att jag är urtrist, men jag går verkligen inte igång på tävlingar. Jag har absolut inget emot tävlingsmänniskor, utan kan ofta avundas dem. Deras vinnarinstinkt kan leda dem till prestationer utver den mänskliga förmågan, man jag är ingen av dem. Sådan som tävlar om vem som kan dricka upp kaffet snabbast i fikarummet, vem som kommer först i bankomatkön eller vilken hund som vinner i lydnadsprovet.
Jag gillar goda vinnare och tycker det är OK att barn kan vara dåliga frlorare, däremot tycker jag det finns något ocharmigt över vuxna dåliga förlorare som skyller ifrån sig (typ sossarna i senaste valet eller svenskarna i ESC).
Eftersom man skall sluta när man är på topp slutade jag tävla redan som spermie. Då hade jag vunnit livet, det räckte för mig.
En bidragande orsak till min brist på tävlingsinstinkt kan naturligtvis vara att jag kom ut som nummer tre. Redan från början hade man fått sämsta medaljen.
Om någon fört statistik över framgångsrika idrottspersoners placering i syskonskaran tror jag att förstfödda är överrepresenterade i den kategorin.
Vad vill jag ha sagt med detta? Ingen aning faktiskt. Kanske: Älska mig för den jag är! (M: Nilsson)
Kram
Agneta
Kommentarer
Postat av: Totte
Åja, koppla på vinnarskallen nu! Jag tror stenhårt på Tuva ikväll! Hon kommer att överraska, var så säker!
Postat av: Ekelundskan
Jag tror absolut på er! I annat fall kan man hoppas alla övriga deltagare har en dålig dag, och att ni vinner på walk-over eller nåt.
Postat av: sjuksyrran
Nej, den filmen har jag missat :). Finns den att hyra kanske?
Skönt att du slipper den rekommenderade utrustningen för malmö-promenad. Det blir så varmt om sommaren.
Ha en fin dag!
Trackback
