Alla dessa veckor

Under vår vistelse på Gotland pågick Almedals-veckan för fullt, veckan dessförinnan var det Bergman-veckan, den här veckan är det Stockholms-veckan och snart stundar Medeltidsveckan.
Almedals-veckan (politiker-veckan) och Medeltidsveckan har ni säkert hört talas om, de är etablerade och jubilerar faktiskt i år, 40 resp 25 år har de firats, medan de två sistnämnda är betydligt nyare påfund, skapade av stockholmare för stockholmare.

I gratistidningen Gotlandsguiden intervjuas en Blondinbella om "vad som är grejen med Stockholmsveckan". Hon är 23 år, utbildad make-up-artist, så klart, och bor på Gärdet och "precis som de flesta hon känner åker hon till Visby under Stockholmsveckan för att träffa folk och dricka alldeles för mycket rosévin. Eller skumpa. Fast då är det någon annan som betalar."  "Det är som om alla spärrar släpper, folk dansar på borden och är helt galna. En gång var det så fuktigt av campagne i VIP-rummet att alla mobiler slogs ut av vätan."
När veckan är slut drar man vidare till Marstrand eller Sant Tropez och kvar lämnas glassplitter, spyor och sopor som de gotländska skattebetalarna får bekosta. Men det sa inte Blondinbellan, utan det var jag som kom på.

Vad man gör på Bergman-veckan vet jag inte riktigt, men jag antar att man går runt på Fårö och har ångest och pratar om döden.

Men än finns det några veckor lediga under sommaren. Vad sägs om en Håkan-Loob-vecka? Jag har inte kommit på vad den skall innehålla men jag tycker i alla fall att supensoar är ett måste.
Eller en Gotlands-dricke-vecka. Alla lever på endast Gotlandsdricka en hel vecka och försöker samtidigt umgås. Det lär inte bli något problem med rattonykterhet eftersom alla veckor,utom Bergman-veckan, äger rum innanför Ringmuren och där får man ändå inte köra bil.

Eller också slår man ihop alltihop till en enda vecka, lite all-inclusive typ. Tänk er en partiledare, vilken som helst, klädd i narr-dräkt och supensoar, som med dödsångest och berusad av Dricku valtalar i Almedalen samtidigt som han/hon sprutar champagne på publiken.

Jag känner redan att jag har kommit på något stort.

To be continued......

Kram Agneta



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0