Glädjebloggen

Nu tar Glädjebloggen snart jullov. Men först en uppdatering om vad som rör sig i mitt huvud en dag som denna.
Först och främst måste jag meddela att jag går in i julfirandet med största möjliga sinnesfrid.
Utan stress, utan ångset, utan bitterhet, utan några negativa tankar överhuvudtaget. Kanske lite vemod, kanske lite saknad men abslout inte mer.

Det praktiska är också så gott som avklarat. julgranen kläddes redan igår eftersom vi inte skall vara hemma så mycket i jul, så tyckte vi att vi kunde ta in den lite tidigare så att vi hinner njuta av den något i alla fall. Barnen fick härja fritt med påklädningen och det blev riktigt bra. Men allt fick ju inte plats, så dottern fick tillåtelse att klä juckapalmen och benjaminfikusen också. Det stör väl det estetiska sinnet lite, men jag försöker intala mig att det är lekfullhet och inte perfektion som skall prägla vårt hem i juletid. Det känns bättre då.

Egentligen skulle vi ha rullat köttbullar idag, men svärmor hann före. Det var ju lite synd eftersom jag lyckats komma över ett parti billig köttfärs på ICA.
Maken är ansvarig för maten. Han tycker att maten är mycket viktigare än vad jag tycker. Men han är ju skåning. Jag är mer inne på stämningsförhöjande åtgärder och att hålla Lars Norén borta från julfirandet. Jag har nog alltid känt det som min största uppgift i julfirandet, ända sedan barnsben.

Till min stora glädje är den traditionella uppesittarkvällen tillbaka i Sveriges Televisions tablå efter minst ett decceniums bortvaro. Det skall vara rimstuga, gammalmodigt, töntigt och folkligt precis som det var förr. Och så slipper man stå ut med en massa dragningar och miljonhysteri som man har i Bingolottos uppesittarkväll, som hittills varit det enda alternativet den 23 december.

Och i morgon skall jag tvinga barnen att se Kalle Anka. Så många gånger som jag tvingats se Svamp-Bob-fyrkant så är det inte mer än rättvist. Och Lasse Kronér skall ta oss igenom kvällen. det blir säkert bra. Jag har inga synpunkter varken på valet av julvärd eller honom. Det känns som om julvärden i första hand skall vara ett sällskap, en kompis i juletid för de ensamma och om han är rätt eller fel person för det kan inte jag avgöra.

När jag var barn hörde det till allmänbildningen att kunna den svenska kungalängden och ovanför svarta tavlan hade vi en plansch med samtliga kungar och deras regenttid från Gustav Vasa och framåt. Nu i de snabba förändringarnas tid, i mediasamhället hör det väl till allmänbildningen att kunna rabla samtliga julvärdar genom åren. Kanske sitter det en plansch över white-boarden i barnens klassrum där det står: 33f Kr-1994 e Kr Arne Weise, 1995 Lotta Bromé, osv.

Det var allt jag ville förmedla i juletid.
Glädjebloggen stänger nu för helgerna. Skall vi bestämma att vi ses igen den 8 januari 2009? Passar det er? Jag tror det blir bra.
Nu när det är jul så skall ni ändå inte vara uppkopplade och läsa bloggar, ni skall vara avkopplade och blanda groggar. Nej inte det sista. Det tycker jag verkligen att ni kan låta bli, det var bara som jag ville få till ett litet julrim. Jag förespråker en vit jul, verkligen.

Med detta vill jag önska er alla
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

och tack för att ni läst Glädjebloggen under 2008.

Kramar till er från mig!
Agneta