Glädjebloggen

Igår var jag och kompisen och handlade julklappar till oss själva våra respektive familjer. För 3000:- hittade jag inte en enda julklapp, men vi gjorde åtminstone en nationalekonomisk insats.

Svårast är det att hitta något till maken för han har slutat hoppas skriva önskelistor. Inte för att han inte längtar till julen, för det har han sagt. Han längtar t o m lite extra mycket i år har jag fått veta.

Jag tror inte att han vill ha en hajpyjamas, för då borde han väl ha talat om det för mig? Tycker ni inte? Kanske en CD-skiva med Ofra Haza? Nej, det blir nog ingen hit. Men lite blandade byxor för 1000:- skulle passa bra? Men om blandningen skall bestå av mer än ett par så får jag nog handla på Dressman och där går jag inte gärna in. Jag är rädd att det skall komma ut ett antal identiskt lika män iförda likadana kostymer med kavajen över ena axeln och höra "Grattis Hässleholm... bla, bla, bla". Det ger mig liksom en förnimmelse av ett kommunfullmäktigemöte på något vis.

Fast helst av allt vill han nog bara ha en glad fru, fast jag tycker nog att vi kan fortsätta vara gifta ett tag till.

Kram
Agneta