Om mat
Här hos oss slänger vi nästan ingen mat alls. Vi ger den till hunden som sedan gräver när den i trädgården. Oftast i vår egen.
När jag ändå är inne på mat vill jag bestämt avråda er från att köpa salta pinnar av märket Buffé. De är nämligen inte goda och det är ändå det som är vitsen med just salta pinnar. För det är ju inte så att de innehåller en massa bra vitaminer eller är nyttiga på annat sätt. Om man inte har salmonella vill säga. Då är det bra att äta salta pinnar. Och dricka avslgen coca cola. Men om du inte har salmonella bör du alltså undvika dem, för de smakar illa och då måste man slänga dem och det skall man ju inte göra. Om du inte vill ge dem till hunden förstås.
Kram
Agneta
Med egna ögon
I dag var jag hos ögonkliniken för att testa om det fanns någon liten minimal möjlighet att på opertiv väg göra något åt mitt vänsteröga. Inte helt oväntat var domen hård, inget fanns att göra då hjärnan för länge sedan slutat att kommunicera med det ögat.
Konsekvensen av mitt hadikapp är att jag inte har något parallellseende som behövs när man t ex tittar på 3D-film med rödgröna glasögon samt att jag har svårt att avståndsbedöma när jag skall fickparkera. Eller som en opitiker sa till mig för ett antal år sedan:"Det spelar ingen roll, för ni kvinnor kan ändå inte fickparkera" Och vips hade han en kund mindre.
En liten tröst i det hela var dock att OM något skulle hända med det högra ögat så fanns en stor chans att hjärnan skulle återuppta samarbetet med det vänstra igen. Jodå, då duger det minsann!
Lite mindre kul var att han spådde en ganska dyster framtid som helhet då översyntheten på högran kommer att öka markant inom loppet av bara några år. Tack för den! Men de hade urtjusiga lokaler och vacker utsikt över Kristianstad och i väntrummet läste jag en tänkvärd artikel av Jonas Gardell.
Kram
Agneta
Dagens Metro
Kram
Agneta
Rapport från munhålan
Det gäller dock inte mig, för jag har i stort sett ingen amalgam alls i munnen ty jag har som bekant så kalkhaltig saliv, vilket motverkar kariesangrepp. Dessvärre ökar det risken för tandsten och därmed också tandlossning eftersom tandköttet försvinner liksom.
Förresten läste jag att någon kommit fram till att tandköttet är en erogen zon. Efter åtskilliga kvällar med tandtråden som enda sällskap kan jag bara säga: Det stämmer inte!
Kram
Agneta
Givmilt
Idag har jag äntligen blivit färdig till att göra en sak som jag länge tänkt göra men som aldrig blivit av, nämligen att anmäla mig som blodgivare. För att bli det gick jag ca en kilometer, utan stegräknare, till och från blodbussen. Förstå hur mycket jag ville göra detta!
Literpriset på blod i Skåne är för närvarande 111:- vilket kan jämföras med priset på jordgubbar som var 40:- på midsommarafton. Så varje gång jag lämnar mina 4,5 dl blod så kan jag äta drygt 2,5 liter jordgubbar utan att gå back. Fast då skulle jag nog få förfärligt ont i magen.
Kram
Agneta
Nu får det vara nog!
Igen!
Måste defenitivt göra något åt min svällande kropp, omedlebart. Så i morgon är det jag som börjar använda korsett!
Kram
Agneta
Firarvärt
Men jag har en överaskning åt honom när han kommer hem. Jag har tagit upp räkor, köpt jordgubbar och satt champagnen på kylning. Gissa om han blir överraskad när han hittar mig mätt och berusad på soffan en vanlig vardagskväll,
Love U, J!
Puss och Kram
Agneta
Den ofrivilliga motionären
-Nej, det var inte maken som gått ute i bar överkropp i helgen. Det var den skendräktiga tiken Tuva som tydligen fått utökad behörighet på vad hon får och inte. Tidigare har hon bara haft tittbehörighet in i sovrummet och det är minsann inte alla som har.
Men nu så var det tydligen andra regler som gällde när det bara år den yngre generationen hemma på dagarna.
Tänk att den päls som är så vacker och rätt på henne är så fel och nästan obehaglig på underlakanet.
Men nu är det så länge sedan hon rymde så det får väl gå tänkte jag och satte på mig pyjamas.
Jag brukar inte byta om när jag kommer hem utan behålla tjänstemannasviden hela kvällen, men i kväll kände jag mig lite sliten.
Måndagar är dessutom golfkväll för produktchefen, varför det var dubbel arbetsbörda för frun hans.
När maten var uppäten och allt var undanröjt satte sig golfänkan för att titta på nyheterna då någon sa: Var är Tuva?
Efter att ha letat på de mest sannolika ställena, vid matskålen och i min säng konstaterade vi att hon troligtvis begett sig utanför hemmet och att maken hade bilen.
Så ännu en gång fick jag cykla kvarteret runt i pyjamas med ett koppel hängande över axlarna. Skillnaden mot tidigare gånger var dels att hon hade betydligt större försprång än vanligt, dels att det är ganska mycket mer folk ute en tidig kväll i maj än en tidig morgon i februari.
Så längre sträcka, fler möten men samma pyjamas.
Kram
Agneta
Bruna bönor
För i Vinslöv har vi inte grillsäsong just nu, eftersom vi gör det inomhus, för "det kan inte hända någonting". Grillar man däremot över öppen eld utomhus så kan det lätt sprida sig och ta fyr i skog och mark, för där är det inte bara fettet som brinner utan även torra kvistar, löv och grässtrån.
För egen del hade det inte gjort något om fettet förbrändes lite. Jag tänkte att det kanske hjälpte att lägga sig i solen lite. Men istället för att bli en brun böna blev det bara stekt fläsk.
Men i morgon börjar jag på nya jobbet, så då får jag inte lika mycket tid till att äta, eller steka fläsket. Tyvärr heller inte så mycket tid till morgonpromenader med den bruna odågan, vid namn Tuva. Hon som varit mitt ständiga sällskap under månderna av arbetslöshet och som sett till att jag kommit ut och lärt känna grannarna och fått en alldeles ... speciell... relation till dem.
Kram
Agneta
Ingen puss i påsk
Klockan är halv tre på eftermiddagen, överallt i Sverige firas skärtorsdagen med att storhandla inför påsken. Så även i Hässleholm, där samtliga kommunens invånare samlats på MAXI för att handla ägg, sill och godis. Alla utom jag. Jag är där för att ta ut pengar i Bankomaten utanför. Eftersom jag befann mig i närheten och ville slippa att åka in till stan så tedde sig MAXI-bankomaten som ett bra alternativ.
Problemet var bara det att det fanns inte en enda ledig parkeringsplats på hela stället. Efter ca 40 varv bestämde jag mig för att ställa bilen lite vid sidan om parkeringen på en plats där jag absolut inte stod i vägen för någon och där det bara var ca 10 steg till Bankomaten. Eftersom jag beräknade tidsåtgången till ca 90 sekunder så bedömde jag att min lagöverträdelse skulle passera osört för den breda allmänheten.
Men ack så fel jag hade! Genast kom det fram en man av äldre årgång och hyttade med näven mot mig och sa:
"Jag skall bara tala om för lillla fröken att den som stod här nyss blev tagen av polisen och det är inte mer än rätt"
Jag försökte artigt och vänligt förklara att jag inte hade för avsikt att veckohandla, särskilt som min dotter satt kvar i bilen, utan enbart ta ut lite pengar. Men han lyfte bara handen och väste "Ja, ja, ja, det spelar ingen roll"
Jag som i min barndom frivilligt lät mig uppkallas efter en get borde rimligtvis känna någon form av samhörighet med en som har skägg och luktar illa, men nej, det var helt omöjligt. Istället blev jag mycket förnärmad. Jag har inte varit fröken på 13 år och varför gav han sig på mig och inte på dem som hade alla "SUV:ar" som stod parkerade lite hur som helst och gärna tog två parkeringsplatser i anspråk, bara för att man har lust?
Näst oprovocerat våld är oprovocerade påhopp bland det värsta jag vet. Det var väl inte mitt fel att han, som man, tvingats utstå lite trängsel i matbutiken i samband med stundande storhelg?
Men jag har sagt det förut, jag säger det igen, jag hoppas att det trots allt finns någon som kan tänka sig pyssla om honom när han inte längre klarar sig själv. Någon som inte gömmer hans löständer när det bjuds på kolakaka till kaffet eller lägger dem i räkspad över natten.
Därvid slutar mina omsorger om honom.
Men till er andra vill jag bara be er fortsätta vilja väl, göra gott och sprida glädje. Även om parkeringen är full och plånboken tom.
Kram
Agneta
Med hjärtat på rätta stället!
Kram
Agneta
Min bästa tid är nu.
Jag är i den åldern att jag inte längre behöver bry mig om att vara ball utan kan tillåta mig att vara praktiskt istället, eller gilla Elvis, eller dansbandsmusik med om jag skulle vilja. Men fortfarande för ung för att oroa mig för lårbensbrott. Även barnen är i en bra ålder, mitt emellan småbarnstrots och tonårsrevolt och på festfronten befinner vi oss mellan barnkalas och studentskivor.
Dessutom skall jag väldigt, väldigt snart börja ett nytt spännande jobb med lön och allt, men har fortfarande några få dagar av kvalitativ ledighet kvar. En känsla av semester, helt enkelt.
Till råga på allt gott så är det ännu lite för tidigt att påta och plantera för mycket i trädgården eftersom risken för frost fortfarande är overhängande, så än så länge kan man slå sig till ro med sina penseér och krukplanteringar.
Så skynda att njuta, för snart nog vaknar svidknotten* och då blir det värre.
Så därför min bästa tid är nu, är nu , är nu. NUUUUUUUUUUUUU.
Kram
Agneta
* Detta gäller framförallt dig som har blåtunga i släkten.
She´s Got the Look
Nytt jobb, nya kläder, nya skor, allt som fattas är en ny look. Så igår vågade jag mig ut på 21:an för att fixa till de sista detaljerna för en total metamorfos.
Första anhalten var Synsam i Hässleholm där jag testade positivt för linser. Eller snarare lins, eftersom det ena ögat är så kasst så att ingen optik i världen kan fixa ett ca 40 år gammalt synfel.
Därefter väntade min ständiga frissa Katta på mig. På makens inrådan lät jag Susanna Kallur stå modell för min frisyr. Och inte mig emot, hon verkar ju snäll och springer fort.
Som bekant låtsas han inför sina kompisar att jag är lik systrarna Kallur, på samma sätt som jag låtsas att ham är lik mannen med det tjocka håret och mustaschen. Fast jag går ju ett steg längre och låtsas att han ÄR min man.
När jag lämnade frisören så jag jag ut ungefär så här i håret.
Men nu när jag sovit på saken en natt så ser jag mer ut så här.
Omvärldens reaktioner efter frisörbesöket lät inte vänta på sig.
"Hmm" (den pokerspelande Produktchefen)
"Får jag ta en glass?" (ene sonen)
"Coolt, Du liknar Pink." (Andre sonen) "Heter inte Pink Floyd i efternamn?" (Den mossiga mamman)
"Häftigt, men inte särskilt snyggt" (dottern. Som f.ö. inte längre får någon veckopeng)
I morgon är det småfolkets tur att (motvilligt) bli klippta av Katta. Får se hur det går. Det kan gå precis hur illa som helst enligt den erfarna mamman.
Kram
Agneta
Ett år med Glädjebloggen, sista delen
Det gäller då att försöka hitta små, små, små detaljer som gör det möjligt att härda ut i den bistra situation man råkat hamna i.
En sådan situation hamnade jag i den 26 november 2008 då jag, med två dagars framförhållning, fick beskedet att jag inte skulle få fortsätta på det jobb jag hade haft i ett halvår.
Då var det tufft att leva och föranledde bl a detta inlägg, skrivet under djupaste smärta och största förtvivlan, men ändå med en liten gnutta hopp om att trots allt få en ganska bra dag.
Kram
Agneta
Profil
Är det för att det är min bästa vän genom tiderna? Eller är det för att visa att man kan välja frukt & grönt fistället för chark & öl? Eller för att det var den enda bilden där jag inte hade någon dubbelhaka?
Ett av svaren kan vara rätt, ni får själva fundera ut vilket.
Kram
Agneta
Ett år med Glädjebloggen V
Nu när det är soligt ute och melodifestivalåtarna* spelas non stop på RixFM vill jag att ni som tänker bege er ut på vägarna tar lärdom av denna sedelärande berättelse från verkligheten.
Kram
Agneta
*Det går lika bra med psalmer.
Ny dag, nytt liv
Jag började dagen med att hälla en hel mugg nybryggt kaffe bå hans nakna ben. Det visade sig vara ett pedagogiskt genidrag från min sida, för med en sådan start på dagen kan den bara bli bättre, snusfri eller ej.
Själv har jag bestämt mig för att minska kroppsomfånget med någon centimeter innan midsommar, eller 50-årsdagen, eller dotterns student. Lite beroende på hur det går. Så i morse gjorde jag en ordentlig kontrollbesiktning av mig själv, med späckmätning, viktkontroll och BMI-koll. Allt protokollfördes noga för framtida jämförelser.
Man har olika skäl till varför man äter. Man kan tröstäta, man kan äta för att dämpa ångest, depression eller smärta, eller som jag, äta för att jag har tid.
Men om nu maken skall snuta slusa så kommer han säkert att vilja tröstäta och bli fet, så då är det ju bra om det finns mat kvar i kylen till honom när han kommer hem.
Vad jag skall göra med all tid jag får över när jag inte äter vet jag inte riktigt ännu. Jag får kanske skaffa mig en hobby, eller vara med barnen i skolan varje dag. Det tror jag att åtminstone äldste sonen skulle uppskatta något alldeles enormt.
Kram
Agneta
Leve Di Leva
Jag skall nog försöka tänka lite mer som honom och lära mig säga lika bra saker. Även om det så skulle innebära att jag var tvungen att bära kaftan sju dagar i veckan. Fast jag tror inte att det är nödvändigt, det är nog inte där det sitter.
Kram
Agneta
På spa(r)låga
Som ni kanske märkt har jag varit lite dålig på att blogga på sistone. Den som tror att det beror på att jag har haft fullt upp med skönhetstävlingar, modemässor eller sminkpartyn har givetvis helt fel.
Jag har inte deltagit i några sådana arrangemang. Faktum är att jag inte ens haft fullt upp.
Men jag har varit på SPA i helgen. På Ronneby Brunn. Jag har ju haft det uppe tidigare i Glädjebloggen och att det enligt reklamen skulle vara extrapris på makar i samband med behandlingarna. Vi letade efter ett show room eller en monter där man kunde titta på sortimentet, men det fanns ingenstans. Utan det var först under middagen det gick att skymta någons make. Men de flesta var redan sålda och de som fanns kvar såg så billiga ut att man kan anta att det var halva reapriset som gällde.
Nu vill jag inte framstå som en rutinerad spa-besökare som ger andra komplex, men jag vill ändå dela med mig av min erfarenhet från den världen.
Så håll till godo, för här kommer:
Tre goda råd för en lyckad spa-week-end:
1/ Välj rätt sällskap (Gjorde jag)
2/ Om du skall testa floating, klia dig inte i ögonen samtidigt (Gjorde jag, det med)
3/ Om du blir törstig, drick hellre vatten än vin (Gjorde jag inte)
Kram
Agneta
Till M & N
When I am down and, oh my soul, so weary;
When troubles come and my heart burdened be;
Then, I am still and wait here in the silence,
Until you come and sit awhile with me.
You raise me up, so I can stand on mountains;
You raise me up, to walk on stormy seas;
I am strong, when I am on your shoulders;
You raise me up... To more than I can be.
Tack för en välgörande helg för kropp och själ.
Love you more than ever
Kram
Agneta
