Glädjebloggen

Efter gårdagens tonårsfest är jag helt utslagen och seg idag. Fastän jag varken dansade eller eldade serpentiner känner jag mig som efter en helkväll i mina yngre år.

Det är bara jag och dottern hemma ikväll eftersom maken och sönerna befinner sig i Malmö arena för att lyssna på KISS. Maken var och såg dem redan 1980 (efter Kristus) och hoppas givetvis att de i likhet med honom själv inte förändrats åldrats ett dugg på 30 år.
Någon som däremot gärna velat åldras väldigt snabbt till i dag är yngste sonen som egentligen är två år för ung för att gå på konserten.
Så oron inför kvällen har varit lika stor som uppfinningsrikedomen över vad man skulle kunna säga till vakterna för att de skulle förstå att de gör klokast i att släppa in honom. Nu visade det sig dock att oron var helt obefogad för de enda de kontrollerade var om man hade biljett eller vapen med sig. De hade de ena men inte det andra så de blev snabbt och lätt insläppta enligt en färsk telefonrapport från äldste sonen.

Dottern däremot är abslout inte avundsjuk på att bröderna är på konsert, hon vill hellre spela Othello och ta hål i öronen.

Kram
Agneta